Vad gulliga ni är som ringer och smsar. Att jag inte svarar ibland beror på att jag mestadels vilar ögonen och har mobilen liggandes i fel rum.
Har varit till doktorn och vi pratade en lång stund. Hon känner till min familjs situation och sa att det inte är konstigt att influensan slår så hårt på mig. Det senaste året känns som att jag åldrats typ tjugo år. Bekymmersrynkorna i pannan har börjat synas och min kropp och själ är sliten. Att vara småbarnsförälder, nyligen genomgått en rejäl flytt, kontinuerliga renoveringar och värst av allt, skräcken som hela tiden finns med mig pga pappas sjukdom gör att jag redan var svag och sliten innan influensan slog till.
När jag är sjuk eller stressad så märks det direkt på min kropp. Läkaren poängterade att det är viktigt att jag får i mig näring och det är där jag ska lägga mitt fokus närmsta tiden. Allt jag dricker ska innehålla näring från nu.
Hon sa att jag får räkna med att det kommer ta låååång tid att komma tillbaka efter den här kraschen. När jag blir feberfri så kan jag inte köra på i samma tempo som innan utan får räkna med att det tar tid.
Dagens seger är i alla fall ett annat besked från en annan doktor. Ingen feber i världen kan hindra mig att glädjas över det. Läkarna måste vara änglar.
Åh va jag önskar att ni får må bra, allihopa. Jag tänker på dig, och läkaränglarna. Stor kram!
SvaraRaderaVilka jobbiga baciller alltså! Hoppas du lyckas mota bort dom snarast. Krya på dig!
SvaraRaderaKära nån, typiskt dig också att dra på dig det värsta av det värsta i influensaväg. Önskar jag kunde vara där och badda på pannan och ge dig nyponsoppa.
SvaraRaderaÅååh, vad härligt om de bra nyheterna! Längtar efter er mina gullefjun!