Bra klass

Jag har så fina klasskompisar! Vi har bara träffats i en vecka men alla är otroligt sociala och varma människor. 

Kanske beror på att vi alla valt att utbilda oss i ett yrke där det är viktigt att tycka om människor. 

OBS

Kom på att det förra jag skev kan uppfattas som kritik eller snobbigt eller nåt. Vill bara understryka att det är min personliga åsikt. Jag ser inte ner på singlar, ensamma människor, de som flyttar ofta eller aldrig, de som satsar på karriär...

Men för MIG, i MITT liv är det så som jag beskrev. Och det är ju en jäkla tur att vi är olika. Det blir mycket roligare så. 

Jepp

Nu känns det mycket bättre. 

Redovisningen är avklarad och jag överlevde. Har sett andra redovisningar och fått idéer om hur jag kan göra nästa gång. Är varken nöjd eller missnöjd. Mest lättad faktiskt. 

Nu hoppas jag att någon kan tänka sig att vara spontan och hitta på nåt kul med mig. 

Stockholm som var min kära hemort för inte så längesen känns främmande och smått överskattad. Kan ju vara min sinnesstämning som speglar av sig. Men ändå. Stockholm har blivit kallt. 

Det känns uppenbart att det som jag älskade här var mitt hem. Mitt imperium.  Och det innebär Jonas och nu även Hannes och det sociala nätverket runt om. 

Home is where your heart is. Det stämmer fullständigt. Jag kan bo var som helst bara mitt hjärta känner sig hemma. Nog för att vi verkligen utnyttjade stadens möjligheter när vi bodde här men hade jag gjort det om jag inte hade Jonas? Tror inte det. 

Prestige hit och coolt dit. Karriärmöjligheter. Flashigt. Utbud av restauranger. Upplevelser. Häftig stad. Puls. Ja visst. Stockholm är allt det. Men utan nån att dela det med är Stockholm bara en grå och mulen stad som vilken som helst. 

Shit vad Jonas betyder mycket för mig. Det ska jag tala om för honom så fort jag får chansen :) 

 

Billy blev Leif

Ibland har man tur. Min Billy panpizza för 39kr blev en räkmacka av Leif Mannerström för 109kr. 

När jag skamset viskade att "jag har förbetalat en Billys" (Gud så pinsamt) så blev det värsta grejen. De trodde mig inte för det finns inga panpizzor på intercity. Då vaknade "rätt och fel-fröken" i mig och jag knappade fram mitt mail med bestämda fingrar. Där stod det tydligt att jag hade betalat för en pizza. Vägra ge pizza till en gravid så där?! Nä nä nä nä nä! Det kan dom fetglömma!

Så jag fick ta vad jag ville. Och då tog jag det dyraste. HA HA HA!

Sen kan man diskutera hur rätt eller fel det var. 

Men jag tycker att jag gjorde rätt. För jag är en hungrig gravid. Ensam. Frusen. Med en tung väska. En som behöver lite mat så att bebisen inte ska behöva må dåligt. 

Jag förtjänade nog den där räkmackan! Nästa gång tar dom nog bort den funktionen på internetbokningen ;) 

Vill inte

Har sagt hej då till Hannes och Jonas. 

Vill inte åka en hel vecka igen. Vill inte redovisa muntligt imorgon. Vill inte vill inte vill inte.

Men nu blir det så. Punkt slut. Är för gammal för att skolka och det missgynnar ju mig mest. 

Manligt/kvinnligt

Varför det är så och hur det har blivit så lämnar jag åt sociologerna att tala om... Men det ÄR skillnad på kvinnligt och manlig. Det blir så uppenbart ibland. 

Pizzaaaa på tåget

Min cravings är att behöva ha tillgång till mat konstant nu :-D

När jag bokade tågbiljett till söndag så kunde man boka en billys panpizza... Då gjorde jag det! Hahaha. 

BFF-moment!

Jag och min gammel-bästis är gravida samtidigt och det skiljer endast TVÅ dagar!!!! Vi har inte planerat eller pratat om att synka överhuvudtaget och nu är vi liksom gravida så nära inpå det bara går!! Tänk att vi hade ägglossning samtidigt... Och att vi hade trevligt med våra män samtidigt. Uhhh, nej tänk inte på det. 

Men alltså... Hur stor är chansen? Min vän har mött svåra hinder på vägen hit så jag vågade inte berätta för henne direkt när jag blev gravid. Så rätt som det plingar mobilen med en bild på hennes sticka och då skickade jag bild på min också!! Hihi.

Då skiljde det två veckor men jag blev flyttad åt ena hållet och hon åt andra så nu skiljer det TVÅ DAGAR! 

Tänk om vi hade bott i samma stad. Då hade vi kanske hört varandras skrik mellan salarna. Haha.

Nu har vi likadana vagnar också. 

Värsta BFF-moment liksom! Hahaha

Hej bebis!!! ❤

Välkommen till världen lilla fina Bebis! 

Stort grattis till Frida och Erik som fick en pojke den här veckan! ❤

Jonas ben?

Badhus imorgon... Shit... Mina ben ser ut att tillhöra Jonas!!!! 

Bäst att agera. 

Wax on, wax of. 

Helg

Fika på dackås, middag hos Sväris. Imorgon blir det en förmiddag på badhuset. Kanske en sväng på klädbytardagen också eller så tar vi en skön sovmorgon med helgfrukost. 

Söndag åker jag till Stockholm för en veckas studier på universitetet. Känns inte nå roligt att vara borta så länge igen. 

Boende är fixat och några kvällsaktiviteter. Men främst är jag där för att ta chansen att plugga på kvällarna. 

Ekonomin är märkbart sämre sen jag började plugga. Det kostar med resor till Stockholm och böcker och allt som hör skolan till. Var tvungen att köpa Word och kosta på datorn. Har inte tid att jobba så mycket. Inte alls egentligen. 

Men samtidigt är det ju otroligt att man får 3000kr/mån i bidrag som student!! 

Måste påminna familj och vänner att jag inte har råd att hänga med på dyra nöjen nu. Jag umgås gärna men vi ska ju ha nån slant att betala räkningar med också här hemma :) Vi säger inte nej för att vara elaka. Vi har helt enkelt inte råd utan ses gärna under enkla förhållanden!!! 

Kan verka konstigt att vi inte har råd att gå på restaurang eftersom vi lägger pengar på renovering. Men det går att låna pengar till sånt och det är något vi räknat på och valde att "acceptera" när vi köpte det här huset. 

Bara en liten påminnelse. 

Puss!

Vecka 18

Ny vecka och jag längtar tills det är dags för ultraljud. Det är fortfarande två veckor kvar. Skulle behöva något som ökar motivationen lite. Känner mig likgiltig fortfarande. 

Känner små rörelser där inne ibland men det går inte att känna på utsidan magen än. 

Min mage är större än den var med Hannes. Jag har bättre aptit denna gång och vill äta oftare. 

Har inte märkt av några cravings. 

Har huvudvärk nästan varje dag och det är jobbigt. Sover skruttigt och får ha kuddar typ överallt. Amningskudden är grym att dela säng med. :)

He he he

Jag ska vara på gymnasiet den 8e då det är temadag med studie- och yrkesval i fokus. Kanske ska testa att vägleda nån då... Hehe. Fast det får jag säkert inte. Men det vore ganska kul. 

 

Byxor som byxor?

Kappahl skyltar med "25% på alla byxor" på barnavdelningen. Men när jag kom till kassan med ett par plysch och ett par jogging så sa de "jaha men det gäller inte på mjukisbyxor". 

Så alltså gäller det bara på jeans? Eller vadå? Manchester? Inte ALLA byxor? 

Väldigt konstig att ha en sån kampanj. Jag sa att jag trodde det var rabatt så jag skulle hänga tillbaka men då fick jag rabatt ändå. För att de var snälla. Det gör det hela ännu konstigare. Ska det vara rabatt ska det väl gälla för alla eller ingen? 

Jaja. Fina byxor var det iallafall. 

Aurora

Fy så jobbigt. Är utmattad, tömd och skör. Är ni fler som har varit till aurora? 

Jag hade fått informationen att det skulle ta en timme men det tog det dubbla.

Usch. 

Plugg lekdejt bad och Aurora

Bihåleinflammationen har släppt.

Var hos kuratorn och fick prata ut om mina känslor att vara "dum i huvudet" som inte fattar vad jag läser. Hon är så bra. Nu känns det mycket bättre faktiskt. Jag lär mig mycket om mig själv. Det borde alla få chansen att göra.

Så studierna går bättre. Jag gör så gott jag kan men det är slitsamt och kräver otroligt mycket tid och energi. Att plugga på distans kräver disciplin, det ska gudarna veta. Hade önskat föreläsningar så man fick ett hum om vad lärarna tycker är viktigt. Nu har vi läsvecka och det är upp till mig att hitta vad som är centralt i litteraturen. Svårt. Jag läser och jag läser. 2000 sidor var det nån som sa att vi har fått till den här kursen. Inte konstigt att man får huvudvärk!

Ikväll hade vi besök och det var en skön paus från böckerna. Lek-och fikadejt, på en tisdag! Inte alls dumt. 

Igår kväll var vi hos Sväris och Jonny. Hannes badade badkar. Mysigt. Sen hoppade vi i alla vattenpölar på vägen hem. 

Imorgon ska jag till Aurora. Spännande. Eller? Vi får se. 

Bästa man kan ha

Tänk att jag har två berg som omringar mig. Som tillsammans bildar en bergskedja som skyddar mig mot yttre faror. Dom tar molnen som driver in från horisonten och gör mitt liv soligare.

Min man och min mamma och min son är det dyrbaraste jag har. Och efter vad jag har läst idag så skulle jag kalla dem socialt kapital. Det är värt mer än ekonomiskt kapital eller kulturellt kapital om ni frågar mig. 

Några begrepp börjar klarna. Kanske kan klara mig ifrån hjärnblödning denna vecka om jag försöker översätta allt svårt och krångligt till min verklighet. 

Jag sitter ibidum i soffan och läser. Kanske lite klokare än nyss. Eller så försöker jag peppa mig själv att tro det bara. 

Uppförsbacke i jävla studierna

Försöker förstå "habitus" och Marx och Webers olika klassbegrepp och jag vill bara gå och lägga mig nånstans och skita i alltsammans! 

Fyyyyy vilken tråkig kurs och usch vilket idiotiskt och onödigt krångligt språk de använder, de där akademikerna. 

Att programmet jag läste på gymnasiet var högakoleförberedande... In my ASS säger jag om det. 

De använder onödigt krångliga ord som "ibidum" (latinskt ord som betyder 'på samma ställe'). Ska jag börja säga så eller? När Jonas frågar: -Var är blinyckeln? Då ska jag svara: -Ibidum älskling, ibidum. 

Jag har fått en fråga där det står "använd högst två staser i din definition av sociologi"... Jag slog upp ordet staser och det betyder BLODSTOCKNING???!?! What???? Skämtar dom nu eller har dom skrivit fel????

Om dom vill att högskolan ska vara till för alla så får som ta och hotta upp språket en aning. Latin slutade man väl prata när dinosaurierna kom ungefär?

Bortskämda fåglar?

Vi hoppade av cyklarna och kastade ut bröd men fåglarna struntade blankt i vad vi höll på med. De låg kvar och tittade sig omkring. Inte ens måsarna kom och åt av brödet! 

Så Hannes åt sin tekaka själv och vi åkte vidare. Vid Åhléns var fåglarna hungriga så där kunde vi dela ut vårt bröd. Förutom Hannes då... Han åt upp sitt själv. Igen.

Fåglarna vid teatern har blivit bortskämda genom åren. Vi får nog ta med finfika till dom nästa gång. 

Barnvakt

Igår åkte vi till Gävle för att gå på restaurang med Tilda som fyllde 21. 

Vi åt god mat på ett fint ställe och hela Jonas familj var där. Sen åkte vi hem eftersom jag skulle jobba tidigt imorse. 

Hannes sov hos grannarna för första gången. Han har inte sovit borta många gånger. Faktiskt bara hos sin mormor och hos sin farfar och det går nog att räkna på en hand. Så det var väldigt kul att höra att det hade gått så bra! Dom är så bra, det tjatar jag om hela tiden. Men så är det faktiskt! 

När jag kom hem från "jobbet" idag så var Hannes skitsur på mig och straffade mig genom att pilla ner mitt körkort i trappen. Så Jonas fick skruva isär den. Det är en del av mammarollen. Jag får ta Hannes ilska, frustration och besvikelse. Han hade haft jättemysigt hos grannarna men jag var tvungen att flirta och gulla med honom nån timme innan det var okej igen. 

Vanligare bland gravida

Så fort jag söker på något hälsotillstånd så är det heeelt normalt och vanligt bland gravida.

 

Sendrag i vaden: vanligt bland gravida. Ryckningar i ögat: vanligt bland gravida. Bihåleinflammation: vanligare bland gravida. Gallsten: vanligare bland gravida. Nästäppa: vanligt bland gravida. 

And so on. 

Bihåleinflammation är inget undantag... Hör och häpna; DET ÄR VANLIGARE BLAND GRAVIDA! 

Lööördag

Älskar lördagar! 

Idag gick gick upp tidigt för att åka till Iggesund och hjälpa en brud med håret och lite annat. Inte vilken brud som helst heller. Det var Lina som hade sin stora dag och hon var vacker som... som tusan! "Vacker som en dag" känns lite väl  präktigt. Lina är mer "het som fan". :)

På vägen hem handlade jag nybakade tekakor så vi åt riktig helgfrukost tillsammans med Hannes som hade sovit hos grannarna. 

Sen somnade jag och halva dagen försvann. Har bihåleinflammation med huvudvärk, tandvärk och brunt snor som följd så jag hade all anledning att sova. Det smittas tydligen inte. 

Lagade middag som smakade skit men det var ändå mysigt att vi var samlade hela lilla familjen. 

Sen gick vi en promenad och hälsade på Hannes kompis Nova. 

Nu ska vi natta Hannes sen åker lördagsgodiset fram! Mysigt med en lugn hemmakväll utan studentlitteratur i fokus!! 

Linas matkasse

Om ni undrar hur det gick med linas matkasse så kan jag säga att jag är missnöjd och har avslutat min prenumeration.

Synd för det var himla skönt att slippa tänka. 

Det som gjorde oss besvikna var:

Det saknades 3 varor som skulle vara med i påsen. 

Det var inte gott.

Jag är absolut inte kräsen på mat. Det är typ två rätter som jag inte gillar. Palt och gulasch. Men ändå föll inte ett enda av recepten i smaken här hemma. 

Det var kreativa recept och vi kände oss som värsta mästerkockarna när vi rev ingefära, hackade mynta och rev skalet av lime... Men besvikelsen blev total och två rätter åt jag inte alls av. 

Så jag tror det är värt att tänka och handla själv i slutändan. För oss. 

Men var inte rädda att prova och bilda er en egen uppfattning. Smaken är ju som baken! 

Om vi dör

"Han sa att han har det bra nu. Faktiskt bättre. Men det pratar man inte om." 

Även om personen som sa detta är sjuk så ger det tröst. Det var en av hans äldsta vänner. "Han har det bra nu". Jag kommer leva i den tron även om jag inte är helt säker på vad det betyder. Det blir lättare att leva med vetskapen att alla kommer dö om det finns hopp om att det inte är så hemskt. Åtminstone inte för den av oss som dör. 

Tänk att många fortfarande säger "OM vi dör"!? Vad konstigt att säga så egentligen. Ingen är ju odödlig? Eller har jag missat något?

Vargtimmar. Dessa vargtimmar.

BM v 16 och skola

Kollade blodtryck, vikt och urinprov. Inga tecken på havandeskapsförgiftning. Hade mitt lägsta blodtryck någonsin. Kanske har med medicinering att göra. 

Har gått med migrän eller huvudvärk i snart en vecka men jag tror det har med stress att göra. 

Det är inte lätt att räcka till på alla plan. Heltidsstudier, salongsägare, mamma, fru och allt annat. 

Jag vet inte vilket av dom jag ska göra mig av med heller. Kanske min fru-titel? Haha. Nä. Men jag måste påminna mig om att inte fylla kalendern. Jag har ju en bebis i magen som ska trivas också. Det blir bättre sen när alla inbokade kunder minskar successivt.

Nu väntar två dagars frisörande. Något som är värt att fira är att jag har postat alla uppgifter från första kursen ikväll!!! Kanske inte 100% nöjd eftersom kaoset idag gjorde att jag förlorade dyrbara timmar från bearbetning av texten. Men ändå. Jag hann. 

Datorn lämnades in och de slet sitt hår med vår skruttdator i över tre timmar. SÅ tacksam att det finns dom som förstår sånt där.

Imorgon har jag första föreläsningen via internet. Då börjar ny kurs - Sociologiska perspektiv. 

Hjärnblödning!

Jag har deadline imorgon kl 18 och Word-helvete funkar inte!!!!! Helvete jävla skit!!!!!! Jag är inte klar med texten och imorgon jobbar jag på salongen och sen ska vi till Gävle. 

Ikväll ska vi på middag hos Jonas syster. 

Fan fan FAAAN! 

Jag måste ju gör det här nu eller sitta uppe hela natten. Men då orkar jag inre jobba imorgon. 

Datorskrälle skit och lite till!!!! 

En fin tanke

Minns ni känslan man som förälder har när man första gången betraktar sitt nyfödda spädbarn?

Tänk om man alltid såg på sina medmänniskor med de ögonen... Känslan att denna människa man aldrig har träffat förr är fantastisk och värdefull bara för att den finns till. 

Då skulle världen se annorlunda ut. 

Rasism skulle inte finnas.

Avundsjuka skulle inte finnas.

Hat mot homosexuella skulle inte existera.

Anorexi kanske inte skulle finnas.

Vi får hela tiden ta emot budskap om hur vi ska bli vackrare och mer framgångsrika. Tänk om vi bara fick duga precis som vi är. 

Den tanken kan vi ta med oss och försöka sträva emot tycker jag. Men om man är sån som person så blir man kallad naiv och blåögd. Så vi kan ju tänka så lite diskret utan att föra så mycket väsen om oss. 

Vem är jag? Vad tror jag på och vad är viktigt för mig?

Pluggar och fascineras över att flera kurser handlar om min egen självkännedom. 

"För att det yrkesmässiga samtalet inte ska präglas och påverkas av dina egna värderinga, känslor och behov behöver du ha självkännedom och vara medveten om dina värderingar. Ju mer du vet om dig själv desto bättre kan du hålla tillbaka dina egna impulser i samtalet".

Vilken lyx att få studera mina egna värderingar i tre år!! Egoutbildning - love it!

Övernaturligt trams?

...eller något som kanske är ganska intressant och härligt? Idag hände det märkligaste. 

Jag börjar berätta historien bakom. 

Min pappa gick bort i augusti förra året. Jag började jobba efter mammaledigheten i oktober. Min första arbetsvecka dök det upp en kund som gjorde ett otroligt starkt intryck på mig. Som tur är var min mamma där för att hämta mig efter jobbet och hon fick bevittna slutet av vår konversation. Det är viktigt för mig att poängtera så att ni inte skickar in mig på psyk eller tror att jag ljuger.

Jag kanske skrev om henne då? Många av mina vänner vet. Jag hade aldrig sett kunden förut men kände snabbt att vi fick en speciell kontakt. När hon suttit en liten stund så började hon gråta. Hon kände redan från att hon klev in genom dörren att jag hade andar runt mig. Hon upplevde det så starkt så känslorna tog över för henne. Jag blev chockad, nyfiken och ängslig. Men mest chockad över hela situationen. Så jag berättade att min pappa hade gått bort för två månader sedan och ett otroligt samtal tig fart.

Hon berättade att hon kunde se saker sen hon "dog" under en blindtarmsoperation som barn. Hon överlevde ju som ni förstår men sen dess har hon haft en förmåga att se sånt som andra inte ser.

För att göra en lång historia kort så pratade hon med mig om att mina anhöriga kommer som fjärilar och jag ska hålla koll på dem. 

Idag hände det mest otroliga. 

Vi har en fjäril som bor i vårt äppelträd. En fjäril som är väldigt närgången och visar sig varje dag när vi är ute. Ibland dyker den emot oss och fladdrar runt som en riktig tok. Kajsa har också sett hur den håller på. Det är en stor nässelfjäril med vackra ståtliga vingar i skarpa färger. 

Idag när jag berättade för mina grannar om fjärilen och min kunds historia då kommer fjällen rakt emot mig och sätter sig på min höft!!!!!!!! Inför alla!!!! Jonas stod bredvid också. Sen satte den sig på min fot. Sen min rygg. Inte på någon annan utan endast på MIG!!! När alla stod där och lyssnade på min berättelse. 

Jag hade precis sagt att det säkert är mormor för pappa var flygrädd så han borde inte bli fjäril. Så kom den!!! Och stannade bra länge på mig trots att jag pratade och rörde på mig. 

Jag blev ganska ställd av den situationen men det kändes fint och jag kände mig privilegierad. 

Har många starka upplevelser som denna som har hänt mig efter pappas bortgång. Nångång kanske jag berättar öppet om dessa. Men inte än. Det är väldigt personligt och det finns många där ute som desperat vill ha vetenskapliga förklaringar och därför provoceras av historier som den här. 

Men jag är övertygad utan minsta tvivel. Jag får signaler ibland som får mig på fötter och som gör mig stark. Samma sorts styrka som pappa alltid har gett mig genom livet. Idag var en kämpig dag, det vet både Jonas och mamma. Att få en sån signal idag var otroligt stärkande. 

Skjut mig

Jag vill typ dö nu. Skäms av att möta min egen spegelbild. 

Hatten av för personalen som använde begripligt språk och var glada och skämtsamma hela undersökningen.

En ung manlig läkare börjar med att säga "du har absolut inte ett babianarsel". Det får sätta punkt för den här veckan.

Fredag 13e

Otursdag är ordet. Ska till kirurgen och göra rectoskopi imorgon och det är inte precis mitt förstahandsval på fredagsmys. 

Hoppas inte ett skåp ska placeras i rectum som ordet antyder. Jag föredrar omöblerat där inne. 

Hemmastudier

Har gjort två dagars praktik och är ivrig att få lära mig mer. Första uppgiften som var en skriftlig rapport är klar. Det var kul och gick ganska enkelt. Svårigheten blev oväntat nog att korta ner texten eftersom jag skrev för mycket! Hur fan gick det till? Jag som var orolig att inte få ner ett ord på pappret.

Börjar få en känsla att skriftliga uppgifter är lättare för mig medan läsning och läsförståelse blir min utmaning. Muntliga redovisningar känns skrämmande också.

Men nu ska jag inte ropa hej förrän jag har fått godkänt på rapporten.   

Bara att sätta igång med uppgift två nu då som innebär läsning och litteraturseminarium. Så hej då världen. Jag försvinner in i landet där människor heter homosapiens och det mesta handlar om namn, årtal och källförteckningar. Nä så illa är det nog inte men den här typen av litteratur gör att jag bara vill somna. 

Barngymnastik

Japp det började Hannes på idag. Men upplägget före gymnastiken ska vi sköta helt annorlunda nästa gång. Marknad, lekdejt och dålig mellis var värdelösa förutsättningar när tiderna för gymnastiken är precis vid middagstid och en hel timmes aktivitet.

Helt genomsvettig var han.

Det kommer bli bra men första gången är alltid första gången. Både för oss föräldrar och för Hannes.

Nästa gång blir det lugnare tempo innan och gröt som mellis.

Tärna, dop och lite marknad på det

Lördagen fortsätter i högt tempo.

Började med att jobba lite på salongen. Jonas kusin skulle vara tärna. 

Skyndade hem för att duscha och byta om för sen var det dags för Agnes dop. Var ungefär 40% barn bland gästerna så det var lite svårt att höra vad dom sa där framme men det var väldigt fint att se på!

Efteråt fikade vi mumsig smörgåstårta och tittade på presentöppningen.

Nu har jag ont i huvudet men jag borde masa mig upp och följa med till marknaden för jag har ju längtat hela veckan efter att följa med grabbarna på det. 

Imorgon blir det en lugn dag för återhämtning med traditionell kålsoppa hos mamma till middag. 

Praktik!!

Jag har fått en så himla bra praktikplats i för min fältstudie. Ska vara på gymnasiet med en jättetrevlig och duktig studie-och yrkesvägledare. Sen dag två får jag vara med på nån träff som inkluderar alla Hälsinglands studie- och yrkesvägledare! Kan ju inte bli bättre. 

Ska göra en intervju och skriva en rapport utifrån en uppgift som vi fått men min andra dag blir liksom som en bonus som jag tror kommer vara värdefull för mig på många sätt. Tänk att få träffa så många i branschen! Ställa frågor, presentera mig själv, knyta kontakter kanske och få höra vad de diskuterar på sina möten. 

Ser verkligen fram emot fältstudien så nästa vecka kommer gå som en dans. 

Uppgift två är ett litteraturseminarium som känns lite krångligare eftersom min grupp är spridd från norraste Norrland till Gotland i sydöst. Väst? Nä öst? Haha jag är sämst på det där. Det innebär att vi måste skypa och det har jag aldrig gjort förr. Ingen av de andra heller. Så fokus hamnar liksom på tekniken istället för att vi faktiskt ska få till ett protokoll av ett gäng frågeställningar tillsammans. 

Men det tar vi nästa vecka. 

Räknar minuter

Okej. Det har varit en otrolig vecka på många sätt... men nu vill jag bara komma hem!!!! Och faktiskt även komma härifrån. Borta bra men hemma bäst. Och tur är väl det för fy vad hemskt om det vore bättre borta. 

Nu har jag nött på hjärnan och kroppen. 

Idag har det varit alldeles för hög dos av släpande hit och stressande dit (som är lite av Stockholms baksida enligt min personliga åsikt). Tvingats luktat på människodofter i trängseln och varit nära att kräkas flera gånger. Luktat på innerstadens bajs- och avloppslukt och varit nära att kräkas flera gånger. Blir chockad över alla lukter här!!! Är det för att jag är gravid eller stinker Stockholm så här års? Haha förlåt... För mycket information. 

Hur som helst är jag glad över att snart bli hämtad av de viktigaste människorna i mitt liv om några timmar i Söderhamn. 

Mama's comming home

Läppstift

Älskar detta läppstift! Ruby woo från MAC, äntligen mitt!!! Finns inte att köpa i Hudik (så vitt jag vet) men nu ligger det i min väska. 

Bara jag

Att vara ifrån familjen börjar kännas lite tufft nu. Fick en så fin bild på Hannes där han sover på min kudde från imorse. Morgnarna är det jag längtar efter mest. När jag får ligga tätt intill mina fina och mysa in dagen. 

Men jag har det faktiskt väldigt bra här också. Den där kvällen på Norra Brunn var helt galet kul och jag skrattade så att jag på riktigt började grina. Fick försöka distrahera mig genom att leta efter något i min väska för till slut skrattade jag liksom hysteriskt åt att bara se karln. 

Allt annat är också kul egentligen. Att vara helt självständig. Att lära mig saker. Att testa min kapacitet. 

Det är också ganska skönt att ha kvällarna till eftertanke och tid att läsa utan att bli distraherad av tv eller hushållssysslor. Kan ringa nån och träffas spontant för en kaffe och sånt eller bara ligga och fundera. Jätteskönt faktiskt. 

Imorn får jag träffa grabbarna igen!! :)

Jag blommar!!!

Jag är SÅ glad. Jag är på helt rätt plats!

Dag två i skolan och jag har nästan bara hyllningsord och kärleksförklaringar.

De viktigaste bitarna är
1. Jag är 100% säker på att det här är rätt yrkesval för mig. Nästan alla kurser känns intressanta och dagens föreläsning om samtal och professionell samtalsteknik var sååååå inspirerande! Jag som har jobbat med samtal nästan hela dagarna de senaste sex åren utan att egentligen ha en aning om varför jag samtalat på det sätt jag gör har fått flera aha-upplevelser idag.

2. Jag har hittat nya vänner! Tänk att jag redan kan säga att jag har hittat vänner. Fast jag pluggar på distans och har gått två introduktionsdagar. Okej, det är kanske smekmånad i början men det känns som att jag hittat några riktiga guldkorn runt om i Sverige. På Gotland, i Ö-vik, i Stockholm... Nån i Kalmar... Nån i Jönköping...

3. Jag begriper vad jag håller på med! Trodde det skulle bli fosterställning och tårar de här dagarna men jag tycker introduktionen ger svar på de flesta rädslor och orosmoment. Så just nu har jag gott självförtroende och tycker jag ligger i fas med de förväntningar och krav som ställs.

4. Jag är en del i ett större sammanhang. Där människor söker kontakt. Söker kunskap. Det rör på sig. Det är dynamiskt.

Det bästa som jag upplevde med tiden då jag bodde i Stockholm var att vara en del i ett större sammanhang. På tunnelbanan när alla är på väg nånstans... När man sitter där som en del i massan. Man vet inte var alla människor ska men det rör på sig. Det är dynamiskt.

Vid flytten till Hudiksvall dödade jag den känslan på många sätt. Jag isolerade mig på olika sätt och blev bara en del i min egen lilla värld. Jag var mammaledig och var liksom en del i det lilla... i min familj på tre. Sen köpte jag salong och började jobba ensam utan arbetskompisar. Jag var en del i mitt företag... på en person. Jag flyttade ju från många av mina kompisar och tappade en viktig roll av att vara en del i ett sammanhang på det sättet. Började nysta i ett nytt socialt umgänge men upptäckte att det inte är så lätt. Framförallt inte med ett hus som renoveras och stjäl den tiden. Många har sitt umgänge och sina vanor klara redan.

Nu har jag väckts till liv och hittat en del av mig själv som jag saknat för att må bra och vara lycklig. Det är otroligt inspirerande och kommer föra mycket gott med sig. Jag är glad att jag har påbörjat den här resan.

Första skoldagen

Okej. Jag lever. Eller? Jo. Jag gör faktiskt det. Den här dagen har varit otroligt intensiv på alla sätt. Socialt, informationsmässigt, uthållighetsprövande... Men jag tror jag klarade testet "dag 1" ganska bra ändå. Måste ändå känna mig lite stolt som är här och gör det här helt själv. 

Tror inte vi blev nollade idag. Inga brännmärken från strykjärn på kroppen åtminstone. 

Jag var den enda från Hudiksvall. Vi delades in i grupper och av nästan 80 elever så var vi endast TRE stycken som representerade hela Sverige ovanför Gävle. Så vi fick en ensam gotländska i vår grupp också och hon var ett härligt tillskott. 

Lustigt nog så var alla på plats utom de som skulle komma med tåget från Gävle tidigt i morse... De kom efter lunch... SJ lever upp till myten. 

Imorgon börjar föreläsningarna. Har fått tre uppgifter som ska vara klara inom två veckor. En innebär praktik med inlämnad rapport och muntlig redovisning. En innebär litteraturseminarium. En innebär skriftlig text som ska lämnas in och som bygger på tankar och reflektioner kring litteraturen vi ska läsa.

Tror jag. 

Nåväl. 

Nu väntar middag och underhållning på Norra Brunn med tjejerna. Att lyssna på mer snack från en scen känns övermäktigt men Johan Glans borde kunna hålla mig vaken! :) 

Shit

Jävlar i min låda. Nu är jag här. Andas. 

Hudiksvalls tidning idag

På tåget

Gårdagen var förmodligen världens sämsta uppladdning inför en vecka på annan ort utan min trygga fina Brunbjörn och lilla solstrålen Hannes. Jag skulle förmodligen tycka det var jobbigt att säga hej då oavsett men nu känns det faktiskt riktigt bajs. 

Idag har jag kastat ner det sista i väskan och njutit av att varje minut som jag varit ledig med Hannes. 

Nu sitter jag på tåget. 

Det här med skolan känns ganska likgiltigt faktiskt. Har liksom tömt hela "oros-kontot" på gårdagen med filmen om pappa och tanken på att inte träffa Hannes förrän fredag. 

Det får gå hur f-n det vill med inskrivningen. Jag har fixat en praktikplats tills nästa vecka så nu handlar det bara om att ta sig igenom de här dagarna med livet i behåll så löser sig resten sen. De kan ju inte kicka ut mig direkt ändå? Och om jag inte klickar med någon nu så kanske jag får en ny chans nästa gång. 

Tydligen ska Barack Obama komma till Stockholm för första gången på onsdag. Hoppsan. Vill inte veta av nå attentat och skit nu!! Skulle liksom bli lite för mycket... 

Dokumentär om pappa

Idag ska Olle Hillström ha filmvisning på st.Jakobsgården. Han har jobbat med en dokumentär om pappa i ca 1,5 år och den speglar pappas liv som kulturpersonlighet eller vad man ska säga. Bengt-Olov "Boppen" kommer ha en utställning i samband med filmen också. 

Jag har inte tittat på filmen än för jag gruvar mig hur jag kommer reagera men nu ångrar jag mig att jag inte såg den tidigare istället för att se den första gången där tillsammans med alla andra människor. 

I grunden känner jag mig stolt och tycker att det är otroligt hedrande men samtidigt är det nervöst och känns en aning "naket" också eftersom jag säkert kommer fälla nån tår och sakna pappa där inför alla. 

Jag önskar att jag hade fler med mig ikväll men mamma är på väg till Irland och pappa han finns ju inte... 

Gravidhormonerna gör ju sitt också. Jag grät till idol förra veckan när en tjej sjöng för sin cancersjuka pappa. 

Gruvsam men stolt på samma gång. Jag får ta några djupa andetag och sitta ute på kanten.