onsdag 26 december 2012

Resumé 2012 uppdatering

Flera av mina svar tycks ha försvunnit så jag testar att göra en uppdatering med de rätta svaren. Nu prövar jag igen :)

Tänkte vara ute i god tid i år och sammanfatta året med en resumé för 2012. Förra årets resume kan du läsa här: Resume 2011

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut? 
Gifte mig. Döpte min son. Inskolning på dagis. Köpte salong. Rev en övervåning. Seglade. 

Testade flugfiske. Hade semester på en egen gräsmatta. 
2. Höll du några av dina nyårslöften? Kommer du ha några nya för nästa år? 
Näe. Hade inga. Kommer nog försöka prioritera mer tid med Jonas och Hannes nästa år. 

Och tatuera mig.
3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? 
Ja Carlos. Sen hoppas jag att min bror och hans fru föder barn snart så att vi får träffa 

efterlängtade Agnes-Sixten!!!
4. Dog någon som stod dig nära 2012? 
Min pappa som är en av dem som stod mig närmast gick bort i cancer i augusti. 

Jag saknar honom och speciellt dessa dagar under jul och nyår är extra jobbiga.
5. Vilka länder besökte du? 
Höll mig inom Sverige i år också. Har inget behov av att resa nu när Hannes är liten 

och vi har hus och massa äventyr på hemmaplan.
6. Vad var din största framgång? 
Att jag var stark och höll ihop då jag tog farväl av min älskade pappa.
7. Största misstaget?
Ett jobb som jag hade under en väldigt kort period i höstas.
8. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Inte så värst farligt. Igår hade jag vinterkräksjukan och för nån vecka sedan maginfluensa. 

Lite strul med gallan också.
9. Bästa köpet?
En industrilampa och en färgglad fönsterlampa från Rice som jag köpte för bröllopspengar.
10. Vad spenderade du mest pengar på? 
Huset. Har rullat några hundra tusen på renoveringar det här året. Säkert mitt livs dyraste år!
11. Gjorde någonting dig riktigt glad? 
Samma som förra året: Varje dag sen Hannes kom har något gjort mig riktigt glad. E

tt leende, en härligt ljud, ett framsteg.
12. Vad önskar du att du gjort mer? 
Lyssnat på min kropp bättre. Spenderat mer tid med Jonas och Hannes och med vänner.
13. Favoritprogram på TV? 
Melodifestivalen som Sverige vann i år. Sveriges mästerkock, kockarnas kamp, 

så mycket bättre, project runway Sverige.
14. Största musikaliska upptäckten?
Samma som förra året. Emma Mills låtlistor. Gräver mig djupare i hennes musikskatt. ;)
15. Något du önskade dig och fick? 
Jag tror inte jag önskade mig något
16. Årets bästa film? 
En oväntad vänskap och Hugo

17. Vad gjorde du på din födelsedag? 
Sopplunch med familjen. Vuxet värre! Nästa år fyller Jonas 30!!
18. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? 
Ja. Det på punkt 22 kunde ha låtit bli att hända. Men jag hade inte kunnat förindra de sakerna.
19. Hur skulle du beskriva din stil i år? 
Scitzofren. Har minskat två jeansstorlekar sista månaderna så jag har inte hunnit med 

att uppdatera garderoben.
20. Vad fick dig att må bra? 
Jonas, Hannes, familjen, vänner. Naturen. Havet. Skogen.
21. Tycker du att 2012 har varit ett bra år? 
Det som varit bra har varit väldigt bra och det som varit dåligt har varit väldigt dåligt. 

Men jag kommer nog minnas dettas som dåligt är jag rädd...
22. Vilka saker har varit tråkigast det här året? 
Svaret är så självklart. Pappas bortgång. 

23. Vilka låtar kommer påminna dig om det här året? 
Du är allt, mitt lilla barn, om, sång till friheten, thats life. 

(Sånger från bröllop, dop och begravning)
24. Den bästa nya personen du träffade? 
Kanske får träffa Agnes-Sixten innanret är slut?!
25. Vilket datum kommer du alltid minnas? 
20 maj och 12 augusti 



fredag 21 december 2012

Klipp klippeti klipp

Snart är denna hysteriska arbetsmånad över. Aldrig i min vildaste fantasi kunde jag väl tro att jag skulle ha så här mycket att göra första månaden i min nyöppnade salong! Jag har jobbat sex dagar i streck, måndag till lördag, varav flera kvällar har varit senare än 20.00.

Alla blir som tokiga innan jul och allt ska vara perfekt. Hemmen städas skinande rena, ungarna ska klippas och få ta kläder, julklappar handlas, maten förberedas... Allt till tonerna av jingle bells osv.

Att vara frisör i december är som att vara sandletare i öknen. Det går bra nu. Produkter och presentkort säljs som smör och alla vill bli fina inför att de ska möta tjocka släkten. Jag pratar pratar pratar hela dagarna om julskinkor och mostern och hennes tråkiga karl som alltid somnar vid Kalle anka. Det är kul men blir en viss överdosering av alltihop.

Och jag då? När ska jag färga mitt hår? När ska jag köpa julklapparna? När ska jag köpa något fint att ha på mig på julafton och juldagen? Alltid är det samma sak. Jag ser trött och sliten ut. Orkar inte vara vaken efter 22. Har inga nya kläder och har en utväxt på två centimeter som stirrar på mig.

I januari kommer min lugna period och då kommer jag säkert sakna den här ruschen. Men just nu... Just nu önskar jag mig att få gå till massör och knäcka ut ryggen och en sovmorgon. Sen är jag mig själv igen.

torsdag 13 december 2012

Svar

Till dig som frågade vilket kosttillskott jag äter så har jag provat "super magnesium - Great earth 375 mg" Som jah blivit rekommenderad av min kompis Frida. Kostar runt 120kr för en burk och jag tar en tablett varje kväll. Eftersom man blir trött av tabletterna är det bra att ta den till middagen eller på kvällen.

Längre fram när de värsta symptomen är över kommer jag försöka gå över till en kost där magnesium ingår. Man kan till exempel äta 1 dl mandel per dag. Eller pumpafrön om man är nötallergiker. Havregryn och bulgur innehåller också mycket magnesium.

Lycka till och hoppas det hjälper dig också!

tisdag 11 december 2012

Från botten till toppen med magnesium

Måste återkomma till magnesium som kosttillskott. Jag har ätit magnesium i två veckor nu och jäklar i min låda vilken skillnad jag känner! Klicka här för att läsa en viktig artikel om magnesium!
Troligen har 90% av befolkningen magnesiumbrist enligt artikeln så kanske du behöver en burk du också?

Första gången jag fick magnesium rekommenderat var när jag gick med i ett forum för min sjukdom "essentiell tremor". Jag märkte att mina handskakningar blivit betydligt sämre och nån i forumet tipsade mig om att magnesium kan hjälpa eftersom försämringen kommit så hastigt.

Jag har även skummat över magnesium när jag googlat högt blodtryck som jag har haft problem med sen jag fick havandeskapsförgiftning under min graviditet. Det ville liksom inte gå tillbaka till normalt. Magnesium hjälper till att sänka blodtrycket.

Jag har haft sömnsvårigheter. Migrän. Mått dåligt av stress under en tid. Stress utsöndrar magnesium.

Det första som händer när jag mår dåligt är att jag slutar äta. Aptiten försvinner och det leder ofta till utmattning. Dålig kost kan leda till magnesiumbrist.

Allt pekar på magnesiumbrist. Så jag läste på och hörde mig för och sen blev det mer och mer självklart att jag skulle testa magnesium som kosttillskott.

Nu har jag ätit tabletter i två veckor och jag mår sååååå mycket bättre. Min aptit är tillbaka. Jag sover mycket bättre. Jag kan varva ner och det kryper inte i benen längre när jag går och lägger mig. Mina handskakningar har gått tillbaka till det vanliga igen. Jag är gladare. Jag är inte "hyperaktiv" på samma sätt utan är nöjd att sitta stilla och viiila (något jag vanligtvis inte kunnat göra) Jag har bättre tålamod och är mer tillfreds med livet helt enkelt.

Kan säkert vara en kombination med att min arbetsplats är betydligt mer trivsam nu än tidigare och sorgen efter pappa börjar bli lättare att leva med. Men jag svär på att magnesium har gjort underverk med mig! Det lugnet jag känner i kroppen kan jag inte minnas när jag kände senast.

Läs även den här artikeln Magnesium kan halvera cancerrisk om du vill ha fler anledningar till att äta mer magnesium.

tisdag 4 december 2012

Djupdykning i min livsform

Senaste dagarna har jag börjat lägga rätt bitar i livspusslet. 

Jag har en arbetsplats som jag verkligen trivs på till skillnad mot där jag jobbade en kort sväng tidigare. Nu gäller det bara att ha tålamod och låta det få ta sin tid att börja bygga upp en kundkrets. Tålamod är inte min starka sida så jag kommer säkert börja klättra på väggarna i januari när det kommer en dipp. 

Huset börjar ta form. Idag har nån firma varit här och isolerat övervåningen. Nästa vecka kommer Jonas och en till snickare köra på och börja med golvet och golvvärmen. Även taket kommer bli klart påstår Jonas. Jag tänker inte hoppas på för mycket men det är otroligt skönt att det börjar röra på sig. Vi har haft en välbehövlig paus sen i somras men det börjar kännas som en stress att Hannes behöver ett eget rum. Vi sover dåligt och väcker varandra som det är nu och vi har ingenstans att lägga Hannes i väntan på övervåningen... Så det är bara att hålla ut i ett halvår till eller nåt. 

Jag kan ärligt säga att jag är kräkandes spyless på att renovera och jag kollar efter lägenheter var- och varannan dag. Både i Hudiksvall och Stockholm. Inte för att vi kommer flytta men det här huset känns som en riktig bromskloss många gånger. All tid och vartenda korvöre går till huset. Är det värt det? Förmodligen är det värt det... Men det känns som ett stort steg att kunna erkänna att jag är sjukt less på skiten i alla fall. BLÄ! 

Hannes börjar komma ur trotsperioden som har härjat nu i några månader. Det var i grevens tid för det sliter verkligen på en att handskas med trots. Jag har känt mig dålig som förälder, trött och sliten och otroligt okunnig. Hur gör man liksom? Om man inte ens har kontroll på de situationer som dyker upp nu, hur gör man då sen när tonårsproblemen kommer? Ska JAG vara den som uppfostrar Hannes verkligen? Herregud... Hur ska det här gå? ;) Vi har väldigt roligt ihop och det är fantastisk att ha tisdagarna tillsammans med honom fast att jag börjat jobba mer. 

Sorgen och saknaden efter pappa finns med mig varje dag fortfarande. Men jag ser mig inte som ett offer på samma sätt nu utan tycker att jag hanterar livet ganska bra faktiskt. Jag tillåter mig att vara ledsen och jag tillåter mig att vara glad. Ibland är jag väldigt arg. Ibland blir jag helt apatisk. Men ofta.... så känner jag att han finns kvar... i närheten. Kommer inte gå in på det mer nu. Men den där tatueringen med pappas ord stämmer verkligen. "Döden skiljer oss aldrig åt min älskade dotter". Han finns kvar och det ger mig en varm och trygg känsla. 

Det sociala livet börjar också likna det vi hade byggt upp när vi bodde i Stockholm. Jag har fina vänner runt mig och det är betydligt lättare att lära känna nya människor här. Sen blir det ju mindre tid att lägga på att umgås med andra när man har en familj som man vill träffa efter jobbet. Det är väldigt mysigt med vardag hemma faktiskt. Tycker vi har hittat en bra balans. 

Så just nu får mitt liv ganska skapliga poäng faktiskt! 

Skala 1-5 1=mycket dåligt 5=mycket bra 
Hälsa: 5, dagisbacillerna tycks inte bita på oss så förutom svinkoppor och maginfluensa (vilket jag har raderat ur min hjärna) så har vi varit superfriska
Kärlek: 4, lite mer tid med Jonas skulle inte skada. Med tanke på vilka korpar som har stirrat mig i vitögat senaste året så tycker jag att vi har det jävligt bra! Vi är starka som berg tillsammans. 
Pengar: 2, vi skramlar ihop det som kommer in och sen försvinner det raka vägen in i husrenoveringen. Finns inga marginaler över så vi sparar in på nöjen och shopping och sånt tills vi kommer på fötter igen.
Nöjen: 4, trots att vi snålar på nöjen så tycker jag vi lyckas roa oss bra i alla fall. Att umgås hemma kostar ju inget. Sen har jag världens bästa mamma också som tar med oss på julbord och sånt. 
Huset: 3, kunde ju ha varit värre så klart. Men det krävs en hel del för att komma upp till 5!
Träning: kan inte ens sätta nån poäng för det existerar ingen träning. 
Jobb: 4, jag trivs skitbra men jag har ju inte så mycket jobb än. Imorgon kommer en till annons i HT och med tanke på att jag ägt salongen i ynka 10 dagar så tycker jag att jag ligger väldigt bra i fas. 

Ja det var ungefär tre timmars ointressant läsning. 




fredag 30 november 2012

Magnesium

När kroppen stressar så utsöndrar man magnesium vilket lätt leder till magnesiumbrist. Dålig kosthållning leder också till magnesiumbrist. Imorgon ska jag köpa magnesiumtabletter. Sen ska jag stressa mindre och äta mer. Nyårslöfte kanske?

Julhelg deluxe

Efter flera intensiva helger med många måsten tar vi julledigt den här helgen och brakar av både adventsfika och julbord.

Imorgon kommer vi börja dagen med första avsnittet av årets julkalender. Första året i mitt liv som jag förmodligen kommer vara uppe INNAN julkalendern börjar. Tidigare år har jag oftast tänkt att jag ska titta men när klockan har ringt så har jag stängt av den och tänkt att jag kan se reprisen istället.

Sen ska vi åka och hämta granris. Är ju en meter snö ute så vi får se om vi hittar några granar. Kanske tar fel och klipper av grannens syrenbuske i värsta fall.

Efter lunch kommer vänner på adventsfika. Glögg och saffransbullar ska vi njuta av. Kanske den gamla klassikern "sätt knorren på grisen" åker fram också.

På söndag bär det av till Växbo för julbord med la familia. Sist jag var där, för två år sedan, var jag gravid och mådde jätte jätte jätteilla. Fick feberfrossa och fick gå ut och kräkas. La mig på en bänk i entrén medan de andra åt klart. Gömde mig på toaletten och i bilen och grät vid bordet för jag hade skuldkänslor mot de som betalade. Hahaha. Graviditeten... En härlig tid! Eller? Nu ska jag ta revansch och trycka i mig så mycket lax och julskinka som bara går att trycka ner.

Julkänslorna har infunnit sig och jag tar vara på alla chanser jag kan till de positiva stunderna innan julstressen och saknaden blir för påtaglig.

Vad gör ni andra för att komma i julstämning? Själv går jag runt i flanellpyjamas och raggsockor på kvällarna . Det är vintermys för mig. Det kommer ändå aldrig gäster den här årstiden. Jag tror alla går i ide! :)

Listan kan uppdateras!


LISTAN!! (uppdaterad)

IDAG HAR JAG VARIT MED PÅ RADIO och kan därför stryka en punkt. Klockan 10.25 ungefär var jag med på sök och finn på P4 Gävleborg. Min kompis hjälpte mig att maila dem förra veckan och idag ringde det upp och sa att jag skulle vara med i radio. Jag blev asnervös och hörde inte vad han sa. Men nu kan jag som sagt stryka nr 78 med buller och bång även om min radiodebut mest var amatörmässig och pinsam. 

MIAS PROVA-PÅ-LISTA (utan någon speciell ordningsföljd):
1. Klättring
2. Dyka med tuber
3. Flyga helikopter (På mina villkor. Skulle hata den som överraskade mig med detta!)
4. Ridlektion
5. Tölta med islandshäst
6. Pistolskytte
7. Segway (Jonas har testat)
8. Vattenskidor (inget för mig)
9. Vattenskoter
10. Följa med på fiskebåt
11. Paintball
12. Segla (Denna sommar även om det gick så sakta så det knappt räknas)
13. Laserdome
14. Hummerfiske
15. Flugfiske (kan strykas tack vare Kajsa och Daniel)
16. Rodelbana
17. Vindsurfing
18. Cykla på Gotland (eller moppe)
19. Paddla kajak
20. Paddla kanadensare
21. Zorbing (vill INTE göra längre)
22. Hundspann
23. Skjuta stora fyrverkerier
24. Gocart
25. Åka slalom (testade för inte så länge sen och det var inte riktigt min grej)
26. Hoppa fallskärm. (ALDRIG I LIVET att jag gör det. Vad tänkte jag när jag skrev det egentligen??)
27. Köra racerbil
28. Åka racerbil på bana
29. Åka pulka efter bil
30. Gå på SPA
31. Åka skidor efter häst
32. Rullskridskor
33. Långfärdsskridskorh
34. Vara statist i tv
35. Köra skoter
36. Flyga litet privatplan
37. Rida kamel i öknen 
38. Rida elefant
39. Mata apor
40. Tågluffa
41. Gå på glödande kol
42. Bygga en flotte
43. Bygga en trädkoja
44. Ta proffsbilder av fotograf
45. Rida schetlandsponny
46. Åka limousine
47. Kolla på stjärnor i teleskop
48. Gå på zoo
49. Se apor i det fria
50. Gå på planetarium
51. Kroppsmålning
52. Vinprovning 
53. Klappa delfiner
54. Pussa en säl
55. Mata hajar (från säkert avstånd!!)
56. Åka ubåt (GLÖM DET! ALDRIG I LIVET. Jag har ubåtsfobi)
57. Måla kroki
58. Lära mig teckenspråk (kan bara få ord typ bajsa och maria)
59. Testa morse
60. Bygga/testa plastmuggstelefon
61. Prata i walkietalkie
62. Äta sniglar
63. Äta råbiff 
64. Äta olika länders konstiga delikatesser
65. Gå på salsaklubb
66. Föda barn (står ett frågetecken efter på min lista. Som sagt, länge sen jag skrev den haha)
67. Springa tjejmilen
69. Springa vårruset
70. Dreja lera
71. Tillverka smycken
72. Åka paraglide
73. Se en björn i det fria (på säkert avstånd för i hellvetee)
74. Bestiga ett berg
75. Cykla tandemcykel!
76. Åka yatch
77. Vara med i tv
78. Vara med i radio
79. Vara med i tidning, ej HT (var med i expressen med Jonas)
80. Gå på opera
81. Gå på balett, gärna svansjön
82. Testa pepparspray
83. Fjällvandra
84. Bygga lådbil
85. Fiska en lax och äta den!
86. Mjölka en ko
87. Klippa ett får
88. Flyga luftballong NEJ TACK!! Vägrar. 
89. Gå på lina
90. Dansa breakdance
91. Tatuera mig
92. Sova i en hängmatta
93. Gå på afterski
94. Plocka en kokosnöt och äta den
95. Sova i sovsäck under bar himmel
96. Sova på en balkong
97. Dansa tango
98. Båtluffa
99. Lära mig magdans
100. Vara med under jakt
101. Åka brandbil (jag var nära en gång)
102. Åka polisbil
103. Vara med på nyheterna

Måste lägga till några rader som inte tillhör orginalet...
104. Testa att brottas med sumodräkter
105. Gyttjebrottning
106. Vara någons tärna
107. Cykla enhjuling
108. Kolla på capoeira
109. Cykla dressin


Bara att åka i brandbilen som fattas nu... 
Laserdome. Alla sköt på Jonas som var utklädd till vit kanin 
Magdans (Jonas gick inte samma kurs som jag gjorde)
På toppen av sonfjället
Fjällvandring i Jämtland
Mata en apa


Pistolskytte. Fick prova 10 olika vapen.
Tågluffa 
Dyka med tuber
Backpacker
Testa annan typ av skytte
Se vilda apor i det fria (Thailand)
Springa vårruset


Hur gör man?

Hur lägger man upp bilder på bloggen från ipad eller iPhone? Jag fattar nada.

onsdag 28 november 2012

Logotype - Check!

Idag har jag tagit beslut om vilken logotype jag kommer använda. Det var ett apsvårt beslut där TRE proffs har varit inblandade (plus en massa vänliga engagerade människor på facebook). Först var mammas man Janne inblandad som jobbar med sånt. Sen dök det upp oväntade förslag från en fantastiskt snäll tjej som heter Frida Norgren. Nu har Fredrik på tryckeriet "Tisdag" tagit fram en ny logga baserad på Fridas variant. Hon fick förklarliga "förhinder" kan man säga så hon kunde inte färdigställa loggan med så kort varsel. Den nya loggan bygger på mina initialer som ser likadana ut uppochner. Jag tycker den blev fin.


Så snart kommer skyltarna mot ÖB bytas ut till upplysta skyltar med mitt namn! Det är coolt! En milstolpe kan man säga.

Kommer lägga upp bilder här sen när den sitter på väggen! :)

Svinkoppor och myror i brallan

Fyyy vilken tröttsam sjukdomsperiod vi har bakom oss. Först fick jag maginfluensan och sen fick Hannes svinkoppor förra lördagen som har lett till en lång och bökig tid i isolering.

När man har svinkoppor så mår man ju bra men eftersom det smittas så har Hannes varit tvungen att stanna hemma från förskolan. Hopplöst att hitta på något med min aktiva son. Kastruller har åkt in och ut ur skåpen. Tripp-trapp-stolen har flyttats hit och dit och det har klättrats på allt som går att klättra och lite till. Vår katt Skorpan har börjat bli gråhårig efter den här tuffa veckan då Hannes har gallskrikit i hennes öra när hon legat och sovit i godan ro, försökt klättrat på eller rullat över henne, eller bara sprungit efter henne som en svans.

Idag fick Hannes komma tillbaka till förskolan för nu vätskar inte kopporna utan de ser mest ut som vanliga röda sårskorpor.

Kanske vi kan gå tillbaka till rutinerna igen. Under den här perioden har jag även köpt en alldeles egen frisörsalong som jag har fixat i ordning och flyttat över till. Intensivt.

Skulle. Behöva. Semester. En låååååång semester. 

I helgen var jag ute med mammorna. Det är alltid uppskattat med lite "egen-tid" och socialt umgänge. Det var helt klart roligast på förfesten men så är det oftast tycker jag. De är så gulliga de där mammorna. Vi pratade förlossningar, snusk och allvar i ungefär tre timmar och jag drack bus-grogg som på den gamla goda tiden.

I övrigt har det mest varit jobbgrejer med planering och inköp och sånt. Massor som ska fixas när man har eget företag. Annonsering, prissättning, beställningar och bokföring.

lördag 17 november 2012

Hannes önskelista till tomten

Jag vet att jag är dålig på att uppdatera bloggen så jag blir inte förvånad om det inte finns några läsare kvar. Men jag hoppas Tomten kikar in här och läser detta inlägg.

Hannes största önskningar till jul:
* 10-gånger inträde på buspalatset
* 10-gånger inträde på Iggesunds badhus
* Nya badbyxor som håller tätt i vattnet om det finns för barn över 12 kg?
* Pussel med knoppar som man håller i
* Köksgrejer, gärna så verkliga som möjligt annars tar han våra saker ändå. Typ ett set med tom ketchupflaska och creme fraîche och sånt
* Pyamas med dragkedja eller tvådelad strl 86-92
* Kläder storlek 92
* Skor storlek 22
* Pekböcker eller böcker där man får vika ut flikar eller höra ljud eller nåt som är spännande
* Bilar
* Båt att ha i badet
* Lek och lär-saker
* Onepiece
* Lådbil inför våren som man kan sitta två i

Ja det var väl det. Eftersom det kommer dröja ett halvår till ett år ytterligare innan Hannes får ett eget rum så kan vi inte ta emot möbler och sånt nu.




lördag 27 oktober 2012

Jul och tårar

Jul, jul överallt märker man att det snart är jul! Jag har alltid varit positiv till att börja julmysa i oktober/november. I år känns det helt annorlunda. Julen i år är en jobbig påminnelse om hur mycket pappa betyder för mig. Även om jag borde vara glad för Hannes skull att han kommer få uppleva sin första jul som han kommer fatta något av så känns det som en stor oro i hela kroppen. Det finns egentligen mycket att glädjas över denna jul för min bror ska få sitt andra barn i juletider.

För nån vecka sedan tände jag ett ljus med doftoljan "julmys" som jag älskar och som brukar finnas att köpa på Indiska. Slog på favoriten Peter Julbock (Peter Julkrans? Peter Jöback?) och satte mig ner för att mysa. Men det slutade i tårar.

Men det är väl så det kommer vara ett bra tag framöver. Man ska gå igenom ett första år... och kanske ett andra och ett tredje år... innan nya traditioner har skapats och man kan minnas på ett fint sätt istället för det där som gör så ont i hjärtat. Tiden läker alla sår säger dom ju... vi får se. Mitt sår är fortfarande vidöppet och blöder. Jag tycker själv att jag blir mer och mer sårbar och tårarna kommer allt oftare. Kanske är först nu jag börjar ta in helheten och inser vad som har hänt på riktigt. Nu minns jag inte pappas sjukdom utan hur han var som frisk. Om jag ser bilder på honom som sjuk så har jag svårt att förstå att det har hänt på riktigt. Det är på ett sätt positivt att jag minns honom som frisk och som den pappa han för alltid kommer vara i mitt minne men det gör att jag har väldigt svårt att acceptera att han är borta. Begravningen är som en blackout. Jag har inga minnen därifrån förutom när vi parkerade på kyrkogården precis innan det skulle börja.

Det är nog dags för mig att börja bearbeta min sorg.

fredag 26 oktober 2012

Nervös arbetsvecka

Snart är min första arbetsvecka över. Det har varit blandade känslor.

Varje arbetsdag har jag varit nervös fram tills första kunden suttit i schamponeringen. Då har spänningarna släppt, självförtroendet hittat tillbaka och resten av dagen har gått geschwint. Sen nästa dag har det börjat lika igen.

Idag har jag haft ytterligare ett stressmoment - iZettle. Framtidens kortterminal som man kopplar till sin iPhone eller iPad. Smart men väldigt feppligt i början. Det är dyrt som bara attans att ta betalt med kort. Det kostar 27 spänn om man betalar 1000 kr. Blir mycket på en månad det.

Imorgon jobbar jag min sista dag denna vecka sen är det helg och då kommer Kajsa och hennes goa familj hit till oss med ett stycke tillagat älgkött. Vi ska väl busa med barnen, äta och kolla på "så mycket bättre" och ha en skön kväll helt enkelt. Jag längtar som en tok.

Det varit lugnt den här veckan. Filmkväll med Magnus i onsdags. Och mindre rolig boupptäckning som var tvunget att göras ikväll.

Hannes går på dagis som vanligt. Lisa har hjälpt mig att lämna några dagar för det blir himla stressigt att få ordning på både Hannes och mig själv ibland. Det har varit väldigt uppskattat. Skönt när man bor i en stad med människor runt sig som vill hjälpa till och som gör vardagen enklare! :)




tisdag 23 oktober 2012

Tisdagskul

Vårt nya nöje på tisdagarna är att åka till badhuset och plaska i barnbassängen. Idag var även Jonas med och det var hur mysigt som helst. Något som inte var lika kul var att mitt nyfärgade hår skimrar svagt i grönt efter ha simmat runt i allt klor som är i barnpoolen. Ska färga om i helgen så jag får väl köra uppsatt tills dess och ha badmössa i framtiden hihi.

Eftersom jag är ledig på tisdagarna så kommer det bli vår nya veckorutin att åka till badhuset då. Hannes trivs bra i vattnet och nu går han runt själv med stora kliv i bassängen. Han vill gärna dyka och skrattar av förtjusning när vi låter honom göra det. Men om vi släpper lös honom i vattnet så vill han bara dricka stora klunkar av snuskvattnet så det är lite styrigt emellanåt.


Oktober resumé

Så där ja. Nu är företaget igång och allt börjar rulla på som det ska. Kanske det finns tid att blogga lite mer. Har ju varit riktigt uselt på den fronten men det har sina förklaringar.

Svårt när man ska börja blogga igen för jag vet liksom inte var jag ska börja. Så det får bli en liten resumé så kan jag börja på ny kula sen. :)

Oktober började med ett besök på ögonmottagningen med Hannes. Fanns misstankar om att han skulle vara skelögd (stavning?) men efter ett snabbt besök hos specialist konstaterades att så inte var fallet. Det såg perfekt ut! Jag själv däremot har nog en liten skelning men den kommer mest fram om jag är trött eller berusad. :)

Sen var det dags för Henkes 30års fest med temat oktoberfest. Det var vansinnigt roligt och så gott som alla gick all in i utklädnad. Ingen annan hade varit så kreativ (snål hehe) så att de hade sytt sina egna kläder därför skiljde vi oss åt i både färger och modell. Men det gjorde ju inget. Fanns plats för alla... Män i klänning och långa blonda flätor, ölhävare och livemusik! Det får bli "årets fest" för det var så himla kul.

Sen har jag hunnit med en tjejhelg i Sörmland. Började helgen hos Emma med god mat och vin (som vanligt hihi) och det var lika mysigt som alltid att sitta vaken och prata tills käken blev trött och gav upp.

På lördagen åkte jag hem till Madde för att möta upp "gänget". Vi åkte först till Vingåkers outlet och shoppade (3 par tigerjeans) och sen åkte vi till vårt boende på Plevnagården och log vi oss ner i sköna fåtöljer. Där serverades afternoon tea och maaaassor av godsaker. Några timmer senare tryckte vi oss trerätters middag också. Lyx att komma iväg sådär med fina vänner! Det blev en lång natt med skratt och tårar och det var en skön urladdning som behövdes för oss alla skulle jag tro. Vilka vänner jag har, det är helt fantastiskt! Vi pratade förlossning, bröllop, möhippor, graviditet, sorg och saknad och ALLT som tjejer pratar om.

Söndagen hade vi fotografering på schemat och jag stylade de andra och mig själv och Frida fotograferade. Tjejerna ska ha en stor eloge för att de var så avslappnade och modiga inför kameran. de agerade som proffs! Det blev väldigt fina bilder, kolla på min facebooksida frisor Maria Winberg om ni inte sett dem. Det kommer fler bilder så småningom.

Sen har har haft invigning på salongen och börjat jobba med fullbokat schema redan första dagen. Det är både roligt och skrämmande. Jag är inte orolig för resultaten och själva hantverket för det är som att cykla... Men att hålla tempo och kunna boka tider på nya bokningssystemet om det ramlar in nån medan jag står och klipper... det känns stressigt och lite läskigt. Och att vara på en ny salong med nya rutiner och sånt är också ovant. Igår glömde jag ventilationen på så att det var kallt idag när salongens ägare kom dit. Skäms  mig! Tror jag fortfarande lider av amningshjärna även fast Hannes slutade amma för länge sen.

Dessutom har jag färgat håret och krisar rätt rejält av och till om det blev bra eller katastrof. Haha. Hur man är va! Att färga kunders hår är det roligaste som finns men mitt eget hår är jag riktigt fånig med.

Ja det var väl allt som hänt i oktober ungefär. Puh. Nu kan jag börja blogga normalt igen!

tisdag 9 oktober 2012

Nu är det dags!

Vet att jag varit väldigt dålig på att uppdatera bloggen senaste tiden. Det är för att jag har fullt upp med förberedelserna inför att jag ska börja jobba. Jag kommer börja blogga snart igen för jag har massor massor att skriva om.

Men tills dess får ni gärna gå in och gilla eller dela min företagssida på facebook!
www.facebook.com/frisormariawinberg

Om ni gillar sidan så får ni ta del av mina kampanjer och evenemang som jag kommer ha nu när jag börjar. Annars får ni gärna gilla för att hjälpa mig att sprida informationen vidare till era vänner och bekanta.

Det pirrar i hela kroppen! Företaget ger mig energi trots att det tar upp enormt mycket plats i mitt liv just nu.

måndag 24 september 2012

Dejt med Brunbjörn


I fredags var jag och Jonas på restaurang. Vi fick världens bästa present av mamma och Janne i påskpresent nämligen barnvakt och bidrag till en middag för oss två. Kaaatjiiiiing! Ska nog alltid önska mig det i alla lägen om det kommer fler tillfällen då man får presenter. Det var väldigt uppskattat av oss båda.

Vi åt grillbuffé på Storgatan 49 och tyvärr kommer jag inte rekommendera den buffén här men vi hade mysigt och var glada över att komma ut och lufta oss lite tillsammans. Efter middagen gick vi till The Bell och drack en öl med Mankan. Det var också trevligt men jag var trött och började se i kors redan vid 22 så det blev en tidig kväll på stan.

Något som jag tyvärr saknar i den här staden måste jag medge är uteliv. Vi hade hoppats på att se lite folk men tydligen väntar folk till löningshelgen här. Tråkigt! För hur mycket jag än älskar mitt liv som mamma så älskar jag även mitt liv som Maria lika mycket. Det är viktigt att behålla sin identitet och sina källor som ger en energi även efter att man får barn tror jag. Jag kan inte bara leva genom mitt barn! Då slocknar min gnista. Så om det är något som saknas här så får vi väl åka dit det finns då nån gång ibland helt enkelt. Det är inte värre än så. Fördelarna med att bo här är ju betydligt mer värda så vi får väl pricka in löningshelgen nästa gång vi går ut och äter i så fall.


Huset uppdatering

Tänkte uppdatera lite vad vi pysslar med på huset nu. Alltid är det nåt projekt på gång här hemma.

Nu har vi äntligen fått vår specialbeställda dörr som en snickare har byggt åt oss efter vår design. Den blev helt perfekt! Klart att vi tycker det eftersom det är vi som har ritat den. Något som gör att jag brinner lite extra för dörren är att pappa gjorde en skiss på en dörr veckan innan han dog och den har vi använt oss av till stor del. Åh vad jag önskar att han kunde se hur fin den blev!

Vi valde att måla den Engelsk röd. Jag och Jonas hade först tänkt att måla både altandörren och ytterdörren vit men jag är glad att vi inte gjorde det för det röda lyser verkligen upp och ger en större personlighet till huset. Vet inte varför vi är så mesiga att använda färg egentligen. Kanske vi är påverkade av att det varit vitt som varit den stora trenden inom inredning. Kanske är det så att vi är för veliga för att hålla oss till en färg. Kanske är det så att vi fortfarande sitter fast i tänket som vi hade när vi bodde i lägenheten i Stockholm "det måste passa alla om vi ska sälja". Ska försöka bättra mig och få in fler färger hemma! Man blir glad av färg och jag börjar faktiskt tröttna på allt det vita.

Sen har vi grävt för fjärrvärme. Rörmokaren var här idag men nån del fattades (är det inte alltid så??) så han kommer tillbaka en annan gång och kopplar klart.
Vi har även bytt vatten- och avloppstammar när vi ändå hade gården uppgrävd. Det är förmodligen vår tråkigaste renovering hittills. Det syns inte, alltså finns det inte.



Näst på schemat står att göra klart smygar på ytterdörren och fönstret i köket. Sen ska vi göra garderoben i hallen större och sätta upp skjutdörrar. Det är nämligen i den garderoben som man går ner till källaren. Har sett många hantverkare "kliva ut ur garderoben" sista tiden. Hihihi.

Det händer grejer här hemma! Och vi som inbillar oss att "vi har en paus" från renoveringar nu bara för att vi inte sätter klorna i övervåningen.

Så här ser det ut medan vi håller på. Här är när Jonas satte fönstersmygar och byggde igen på insidan där de gamla fönstren satt. 
Bra att kolla på de här bilderna ibland för att vara tacksam över hur mycket finare det är nu! 
Inte min mest sexiga målaroutfit men efter att ha förstört både jeans och luvtröja så chansar jag inte längre. 



onsdag 19 september 2012

Egohelg i Stockholm

...så... jag drog i nödbromsen och skrek STOOOOOOOPP inombords. Behövde en paus från allting så jag satte mig på tåget till Stockholm helt ensam med min lilla röda väska. Det var nog tamejfan det bästa jag kunnat göra tror jag! Jag har haft så himla roligt och skrattat så jag nästan börjat gråta flera gånger fast jag trodde att skrattet hade lämnat mig för gott. 

Jag vinkade hej då till mina älskade killar på stationen och sen... somnade jag. SÖMN! Finns det något som man saknat så mycket som sömn det senaste året? Vaknade av att jag hörde mig själv snarka och upptäckte till min besvikelse att jag fått sällskap i stolen bredvid av en ung kille. Skit också. Restaurangvagnen - KAFFE! Vips så var jag framme och där mötte min fina vän Erik upp mig. Ett mottagande som jag inte riktigt hade väntat mig!


Där sattes nivån för helgen och jag kände hur lungorna började fyllas med luft igen. Jag och Erik gick och åt lunch på Muggen på söder, en hälsotallrik med lax MUMS! sen följde Erik med mig när jag gick loss i butikerna på götgatan. Hälsade på min gamla salong. Handlade mineralpuder i märket Youngblood där som är skitabra. Satte inga gränser för mig själv utan lät mig göra det som fick mig att må bra. Några påsar senare skrattade jag och kände mig nöjd på shopping så vi gick hem och lämnade väskan hos Erik.
Köpte inte denna tröja men det var kul att testa. 
Senare på kvällen skulle jag träffa Emma, en vän som alltid får mig att skratta brallorna av mig och som har varit ett enormt stöd under hela tiden det varit tufft med pappa. När vi bodde i Stockholm bodde vi väldigt nära varandra men jag önskar vi hade tagit vara på tiden bättre och setts oftare. Men det är ju aldrig för sent och nu tycker jag vi tar vara på tiden mycket bättre tillsammans.

Vi lagade sjukt god mat som direkt toppade mina listor. Ska nog lägga upp receptet här så ni andra kan smaka. Sen satt vi i soffan och pratade i timmar över en flaska vin. Jag är inte alls van att vara vaken så sent längre så nån gång runt två började jag se i kors och då gick vi och la oss.






Lördag morgon tänker jag inte skriva så mycket om. Hahahahahaha. Men sen åkte jag in till stan och åt lunch med brorsan och Annelie som också var i Stockholm den här helgen. Det var 22 grader och blå himmel så vi satte oss på uteserveringen vis medis och njöt av en god lunch och kall öl medan ett bluesband stod för underhållningen på torget. Mycket trevligt.


Gick till salongen och fick ett glas vin och sen bar det iväg på stan för ytterligare lite shopping och en dejt med Emelie. Vi fikade på taket på kulturhuset men när fåglarna blev lite FÖR närgångna tog vi oss mot söder och slog oss ner på Lilla Hotellbaren med Erik och Emma som mötte upp. Drack mojitos och bubblade på ett tag tills det var dags att skiljas åt.

Följde med Erik hem och åt finmiddag med stek och kantarellsås och grejer. Satt uppe och pratade hur länge som helst. Gick och la mig klockan 04.00!!!! Sömn är nog ganska överskattat ändå.


Söndagen mötte jag upp Marcus och Annelie igen. Vi gick på 5D-bio i Kista galleria. Jättehäftigt. Fick vatten i ansiktet och dom sköt en i benen så det nästan gjorde ont faktiskt. Var en jäkla åktur.



Sen åkte vi hem och jag fick äntligen träffa mina efterlängtade underbara älskade vackra killar igen. De fick hem en gladare och bättre mamma och fru. Det är viktigt att få längta efter varandra ibland.


Kris ?

Precis som ni skrivit i alla era stöttande kommentarer så har det varit grismycket för mig under lång tid. Omänskligt mycket i vissa perioder. Det är skrämmande hur fort det kan vända när man hela tiden lever på gränsen till vad som är roligt och ett bra tempo till vad som är fullständig katastrof och kris. 

I slutet av maj då blommade mitt liv. Jag och Jonas gifte oss då och vi var fjantigt kära i varandra fortfarande efter 8 år. Renoveringarna kändes spännande och som ett gemensamt projekt som vi både tyckte var roligt. Pappa var sjuk men just den dagen fick han cortison som gjorde att han var väldigt pigg och orkade med både vigsel och middag. 

Okej... riktigt allt var inte frid och fröjd... vi gifte ju oss där och då till en stor del för att jag så gärna ville att pappa skulle vara med och se hur mycket jag och Jonas älskar varandra. För att jag aldrig ska behöva se tillbaka på mitt liv och fundera "men vad väntade vi på?!". Många tyckte vi var helt knäppa som ordnade ett bröllop med två veckors varsel men är det något jag är så jäkla glad för idag så är det just det. Att vi inte väntade. 

Idag, fyra månader senare, ser livet annorlunda ut. Renoveringarna vill jag inte ens titta åt, de får mig att vilja kräkas. Att gå och besöka pappas grav gör vansinnigt ont och rör upp känslor som ilska, hjälplöshet och frustration. Minsta lilla krav gör att jag sluter mig som en mussla och blir olycklig. Städning och att handla mat känns helt oövervinnligt vissa dagar. Det sociala spökar också och ofta tappar jag tråden när jag lyssnar på samtal. Min hjärna trycker på paus och när jag är "på" igen så har jag ingen aning om vad som just sas. Jag märker att jag har svårt att skratta, att le går bra men det stannar oftast vid ett leende fast jag tycker att jag borde skratta. 

Men just nu är jag inte orolig. Att jag är medveten om hur jag mår och tack vare att jag har en man som är helt fantastisk gör att jag kommer klara det fint. En sak vet jag; jag och Jonas kan ta oss över berg tillsammans! Jag är så otroligt glad att jag har honom vid min sida som en stor och lurvig brunbjörn. 

onsdag 12 september 2012

Välkommen till mig!


Nu är det officiellt - jag ska börja jobba på Hair Cut tillsammans med Inger Fredlund på Storgatan 14 i Hudiksvall!!! Iiiiiiiiiiiiiiiiihihihihihihi!!!!

Det ska bli sååååå kul och spännande och läskigt och allt på samma gång! 

Kul för att det kliar i fingrarna och jag har massor av inspiration. Jag älskar ju att göra människor fina!
Spännande för att se om jag fortfarande "har det" trots att jag varit mammaledig i över ett år.
Läskigt för att jag kastar mig ut i något nytt och jag har inga garantier på om jag kommer få kunder eller inte. 

Har ju inte jobbat i Hudik sen 2005 och det finns ju många frisörer här redan. Men alla frisörer jobbar nog lite olika. Jag vet ju själv när man ska boka tid, man låter ju inte vem som helst sätta saxen i håret. Jag låter hellre Jonas fixa mitt hår då jag själv kan ha kontroll än att låta en frisör som vill göra "sin grej" sätta saxen i mitt hår. 

Ni får hemskt gärna hjälpa mig att tipsa kompisar att jag ska börja jobba. Och börja boka tid när ni vill! Ni är såååå välkomna!! 

Boka tid på 073-831 84 31. Går att ringa eller skicka sms. 

Och snälla snälla hjälp mig att sprida att jag har massor av lediga tider! Som frisör är jag inkännande, engagerad och noggrann med saxen.  

Har inga bra bilder från när jag jobbar på den här datorn men jag hittade några bilder från en fotografering i Stockholm där bilderna skulle användas i reklamsyfte för sjalar. Jag stylade två vackra kvinnor och blev indragen att vara "sjalmodell" själv också. Jag fick hoppa på en stor studsmatta och jäklar vad svårt det var att se avslappnad ut i ansiktet. Men det var sjukt kul! 


Sista "pillet" inför fotograferingen

Vackra människa! Frisyren gjorde jag av de flätor som hon sovit med. Fem minuter tog det ungefär. Bra tips att göra hemma!

Och så jag då... som fick ha sjalen på huvudet . Haha. 



måndag 10 september 2012

Hannes uppdatering

Det blev aldrig något årsinlägg för Hannes, skit också. Har hunnit glömma för mycket så det får bli en uppdatering nu istället!

Hannes är ett år och sex veckor nu. Har inte vägt eller mätt honom på länge men vid ett år så vägde han 10,8 kg och var 78 cm lång. Sprutorna gick bra men han fick feber och blev snorig första dygnet.

Den här åldern är heeeelt fantastisk! Till skillnad mot för perioden mellan 8 månader och ett år så är han mycket mer lugn och nöjd med allting nu. Tror det har att göra med att han kan gå och ta sig fram hur han vill. Dessutom förstår han ju så mycket mer nu och det gör att vi har helt nya förutsättningar för hur vi kan umgås på dagarna.

Nu är den stora grejen klättring. På soffor, på pallar, barnbord och barnstolar på dagis, bänkar i lekparken... allt ska klättras på. Tyvärr går det inte alltid lika smidigt att ta sig ner så det blir många vurpor på en dag. Hemma kan vi hålla koll på honom någorlunda och ha mjuka mattor vid soffan och sängen men på dagis och utomhus är det hopplöst. Han verkar inte speciellt brydd över att ramla kors och tvärs men förr eller senare ska han nog lära sig att vara mer försiktig.

Att vara "duktig" är också den stora grejen just nu. Att plocka ur diskmaskinen och lägga saker på rätt plats eller att städa upp legobitar är något Hannes mer än gärna visar att han kan. Från att ha lekt mycket själv och älskat att riva ur saker så vill han nu göra saker som jag gör och hellre plocka i ordning än att skapa oreda. Det är väldigt praktiskt men det känns ju som att vi bara gör tråkiga nödvändiga saker hemma medan leksakerna står och samlar damm.

Peka ut var näsan sitter är den grejen som han gör konstant när han egentligen ska sova. Dom är ju ofta så där dom små trollen att när de kommer på något så ska de göra det om och om igen precis vid sängdags. Åtminstone Hannes har varit så med alla nya saker han lärt sig.

Att mysa och gosa är något som händer väldigt ofta nu. Det pussas och kramas och gosas och klappas på kinden. Många blöta pussar får man och det finns väl inget härligare? Han började strax innan han blev ett år tror jag.

Har börjat med snuttefilt helt plötsligt och otippat så var det den filten som mormor virkade innan han föddes som blev den utvalda! Tyvärr var ju den så stor så han snubblar på den hela tiden så mormor har virkat en mindre. När den accepterades så virkade hon två till i reserv. Perfekt att kunna lämna en på dagis. Som tur var hade hon garn kvar från den första så det blev precis samma färger. Tur att det funkade för de blir ju snabbt äckliga de där filtarna som dras runt i badrummet och ute på asfalten.

Hannes just nu:

*Sover en gång efter lunch. Är en sjusovare som sover tre timmar nästan varje dag nu mera (mellan 11.30-14.30)
*Äter samma mat som oss. Barnmat är ingen höjdare längre.
*Nattas runt 19 - 19.30
*Blir glad av att skåla, "give me five", titt-ut, plocka äpplen, mysa och pussas, peka på näsa och mun
*Klättrar på allt
*Ramlar ner från allt
*Äter nästan allt
*Tycker om att läsa böcker. Helst de som man härmar hur olika djur låter.
*Tycker om när mamma blåser håret eller målar mascara
*Är världens gosigaste gofjärt!

Tycker inte om:
*Att snyta näsan
*Tycker plötsligt att det är läskigt att bada, från att ha älskat det. 
*Att gå och lägga sig på kvällen
*När andra barn tar hans leksaker. Stackars Olle fick en marackas i skallen när han ville leka hos Hannes.
*Börjat känna av konkurrens och reagerar på det genom att vara tuff som de stora barnen på dagis

Ostkupa och flum

Det var nästan två veckor sedan jag bloggade. Kanske inte har några läsare kvar men jag har inte haft lust att skriva senaste tiden.

Min man Jonas lärde mig redan första året när vi träffades att "ta på dig ostkupan" som han sa. Han såg tidigt att jag har svårt att skärma av mig och att jag för ofta tänker för mycket på andra och deras åsikter. Hans koncept har hjälpt mig många gånger. Det går ut på att låtsas att man tar på sig en "ostkupa" (en sån man har osten i för att den inte ska bli förstörd i kylskåpet) och bara fokuserar på sig själv och det som är innanför ostkupan. Den senaste tiden har jag varit i kupan med Hannes och Jonas.

Jag är inte redo att skriva om begravningen. Ni som undrar får gärna fråga för jag pratar gärna om allt mun mot mun. Det är skönt att älta med de som jag känner tillit. De som inte tycks förstå att jag fortfarande sörjer kan få tro att det är färdigt och att allt är bra om det känns bättre för dem.

Så är verkligen inte fallet. Det är snarare så att jag gick in i en ny "fas" efter begravningen där tomhet och saknad varvas med tusen frågor och känsla av orättvisa och hur onödigt det var. Att besöka graven är ett nytt steg som sliter upp känslor varje gång jag är där.

Tycker mig se tecken lite då och då att pappa finns med någonstans nära och Hannes reaktioner stärker min känsla ytterligare. När jag pratar med Hannes om morfar så vinkar han ofta mot altandörren och det var precis där som jag fick min första starka upplevelse att pappa "besökte" mig eller vad man ska säga.

Den första gången var ganska flummig och jag är fullt medveten om att det kan finnas naturliga förklaringar bakom. Jag satt i trädgungan och såg alla blommor som hade vissnat pga för lite kärlek den sista tiden. Så mindes jag min pappas ord att "blommor tror jag kommer bli din hobby". Vi fick ju ett växthus i bröllopspresent av pappa och det ska resas nästa vår. Jag klev upp och hämtade vattenkannan. Började greja med blommorna utanför altandörren. Plötsligt börjar mina händer skaka helt hysteriskt! Jag stannade upp och såg mina händer leva sitt eget liv och blev rädd. Jag fick en stark intuition att pappa var där med mig. Känslan fyllde hela mig! Jag tyckte mig höra hans röst men inte några tydliga ord, jag kände hans doft och värme. Från ingenstans kom den reaktionen!! Jag blev livrädd och sprang in och stängde in mig i sovrummet. Jag la mig under täcket och började grina tills jag kom på att det var förmodligen det dummaste jag kunde göra. Tänk om han inte kommer nå mer nu? Jag gick ut igen och allt var som vanligt igen.

Det sägs ju att barn och djur har förmåga att känna av saker i naturen mycket bättre än oss vuxna. Vi har för mycket brus i våra liv som sätter stopp för att känna när en storm är på väg eller sånt. Ett medium har sagt till mamma för länge sen att hon har en dotter som har förmågan men inte lärt sig hantera den än. Det var kanske 7-8 år sen eller vad tror du mamma?

Det är mycket vi människor inte förstår. Jag har i alla fall gått från att vara skeptisk till att vara nyfiken och öppen. Vad vet vi egentligen?

torsdag 30 augusti 2012

Inskolning dag 4

Det här låter nog inte så bra... men åh vad jag är glad att jag inte jobbar som förskollärare! Jag har bara varit där i fyra dagar och jag känner redan att jag vill leja bort nån dag till Jonas. Haha. 

Idag var fjärde dagen som den lilla pojken grät. "Det är en del i processen" var det nån av fröknarna som sa. Jag beundrar deras tålamod. Nästa vecka börjar ytterligare två som ska skolas in. Barnen testar varandra och det blir en mycket buffigare stämning under inskolningen. Känns ju bra att veta att det inte är så här sen när det blir "vardag" i alla fall. 

Det verkar gå bra för Hannes. De säger att han är en tuff kille för han gråter inte när han ramlar eller om nån är dum mot honom. Kan ju bero på att jag är där i närheten men vi får se. Jag ska inte ropa hej innan har testat på allvar. Imorgon blir det inget dagis eftersom det är begravning och på måndag är det bara vikarier där så på tisdag kör vi igång igen med steg två. Då ska vi testa att stanna över lunchen och dessutom ska jag gå iväg medan de är ute och leker på morgonen. 

Det är synd att det bara är en sandlåda för barnen för lite tradigt blir det nog att leka med hink och spade varje dag. Lite gräs och nån boll hade inte skadat. Hannes har hittills inte varit nöjd med att leka i sand för det är så svårt att gå i. Brukar sluta med att han protesterar och lägger sig på mage och slickar i sig så mycket sand han hinner innan nån plockar upp honom. 

Känns skönt att det bara blir 15 timmar/vecka nu första halvåret. Han blir så himla trött efter att han varit där och de här dagarna har han sovit TRE timmar per dag efter lunchen! Skulle jag också behöva. 

tisdag 28 augusti 2012

Världens finaste vänner!

Jag har fått såå fina gåvor från mina vänner som jag skulle vilja uppmärksamma lite extra här på bloggen.

Förutom många fina blommor som skickats så har jag fått två saker som förmodligen är de finaste gåvor jag någonsin fått. För att de har en så fin tanke bakom. För att de hjälper mig i min sorg. De hjälper mig att stanna upp och tänka efter och de hjälper mig att känna.

Av min vän Emma fick jag en låtlista med låtar som berör. Emma är min största inspirationskälla när det kommer till musik som jag gillar. Så att få en låtlista av henne som är speciellt gjord för mig är stort. Jag spelar, lyssnar och stannar upp en stund.

Av min vän Kajsa fick jag ljuslyktor som man skickar upp i himlen. Man tänder ett ljus så svävar de upp bland molnen med en tanke till någon eller en önskan. De är tänkta att använda efter begravningen när vi är ensamma eller tillsammans med de som står närmast.

Så otroligt fin presenter! Jag blir slagen i magen av den empati mina vänner visar.
Jag kan inte annat än återigen slå ett slag för vänskapen för så otroligt mycket som mina vänner hjälper mig nu när jag är som svagast och har som minst att ge tillbaka till dem.

Jag vet inte hur jag ska kunna ge tillbaka. Jag ska i alla fall se till att få mer kvalitetstid med mina vänner. Även om de bor i andra städer. De är bäst!

Thailand 2007.
Jag önskade att jag och Jonas skulle kunna få barn tillsammans i framtiden och fyra år senare kom vår älskade Hannes 


Inskolning dag 2

Idag gick det mindre bra på inskolningen.

Hannes var lite blyg precis när vi skulle gå in på förskolan men det gick över ganska snabbt. Han var lite mer mammig nu när inte Jonas var med. Igår donade han på själv hela tiden men nu kom han ofta till mig och ville sitta i knä och sånt. Jag tror att det beror på att ett annat barn, som var på dag sju i sin inskolning, grät från att vi kom dit kl nio till att vi gick en timme senare.

Hannes var fram till den pojken lite då och då för att visa sitt stöd. Det är klart att när ett barn står och gråter länge och ropar efter mamma så påverkar det de andra barnen. Om några dagar kanske det är Hannes som står och gråter men det hoppas jag verkligen inte för det skulle göra ont i mammahjärtat!!

Sen skulle de vara utomhus idag på förmiddan så Hannes skulle få följa med och se hur det gick till. Det är en väldigt liten uteplats som är dåligt anpassad efter så här små barn. Inte avgränsad med grindar och staket, så i värsta fall kan ett barn sticka iväg ut på vägen om det vill sig riktigt illa. Hannes är ju lite känd för att sticka iväg på egna äventyr så jag bad dem hålla ett öga på honom eftersom han redan idag visade att han minsann inte tänkte leka i den där lilla sandlådan. Jag fick säga NEJ, ajabaja, stopp och stanna säkert tjugo gånger innan vi gav upp och gick hem. Hannes tappade humöret och energin tog slut pang bom. Han somnade så fort jag la honom i vagnen för att gå hem. Lillgubben. Inte konstigt att han blir trött med så många nya intryck. 

Hoppas det går bättre imorgon. Det var synd att den där pojken grät hela tiden för det skapade en orolig stämning. Håller tummarna att det är en skön och rolig stämning där imorgon.