Det är konstigt det där.
Samtidigt svämmar samhället över med bantningsförslag och annat som ska få oss att gå ner i vikt. Det är extremt sällsynt med rubriker om hur vi ska gå upp i vikt.
Därför har det varit lite svårt att veta hur man gör. För min relation till mat är inte heller sund och därför är det svårt att lägga om livsstilen.
Som tur är har jag människor som har hjälpt mig och peppat mig och snart ska jag nog testa väga mig för att se vad vågen säger. Har ingen målvikt utan tittar mer på kroppen.
Men när jag ammade Hannes och när allt var som värst med pappa så vägde jag 49kg (är 172 cm) och sen har jag gått upp sakta till 53-54kg. Nåt kilo till skulle jag vilja ha sen ska jag börja träna och bygga muskler. Sen så! Kanske man slipper se revbenen genom brösten i sommar när bikinin ska på.
Jag vill förtydliga att jag inte har någon ätstörning utan har snarare problem med dålig aptit under stressiga perioder. Lätt att prioritera bort mat då.
Beach 2013, nu kör vi! ;)
Känner igen mig massor! Du är jättefin som du är men jag förstår helt och fullt!
SvaraRaderaJag trivdes så bra som gravid, trots att jag gick upp över tjugo kilo... Kände mig mjuk och frös inte! Tycker det är så irriterande att det är okej att säga till någon att den är för smal. Att man ens kommenterar andras utseende på det sättet!
Nu väger jag okej, men har i perioder vägt alldeles för lite, fel på magen och dålig aptit vid stress. Men önskar som du en stark kropp som orkar! Heja på! :-)
Jag tycker att du är fin. Finast i Hudik, i Sverige och till och med i världen. Men det skulle jag ju tycka även om du vägde 200 kilo eller 35 kilo. Huvudsaken att du känner dig nöjd och bekväm med DIN kropp. Du kan få några kilo av mig då jag gärna skulle droppa några kilo för att känna mig nöjd med min kropp. Tror du det går? :)
SvaraRaderaSen är det ju inte konstigt att maten har fått stå åt sidan och att aptiten inte varit den bästa under den här tiden som varit för din del. Jag hejar på dig och på din aptit! Pöss