Övernaturligt trams?

...eller något som kanske är ganska intressant och härligt? Idag hände det märkligaste. 

Jag börjar berätta historien bakom. 

Min pappa gick bort i augusti förra året. Jag började jobba efter mammaledigheten i oktober. Min första arbetsvecka dök det upp en kund som gjorde ett otroligt starkt intryck på mig. Som tur är var min mamma där för att hämta mig efter jobbet och hon fick bevittna slutet av vår konversation. Det är viktigt för mig att poängtera så att ni inte skickar in mig på psyk eller tror att jag ljuger.

Jag kanske skrev om henne då? Många av mina vänner vet. Jag hade aldrig sett kunden förut men kände snabbt att vi fick en speciell kontakt. När hon suttit en liten stund så började hon gråta. Hon kände redan från att hon klev in genom dörren att jag hade andar runt mig. Hon upplevde det så starkt så känslorna tog över för henne. Jag blev chockad, nyfiken och ängslig. Men mest chockad över hela situationen. Så jag berättade att min pappa hade gått bort för två månader sedan och ett otroligt samtal tig fart.

Hon berättade att hon kunde se saker sen hon "dog" under en blindtarmsoperation som barn. Hon överlevde ju som ni förstår men sen dess har hon haft en förmåga att se sånt som andra inte ser.

För att göra en lång historia kort så pratade hon med mig om att mina anhöriga kommer som fjärilar och jag ska hålla koll på dem. 

Idag hände det mest otroliga. 

Vi har en fjäril som bor i vårt äppelträd. En fjäril som är väldigt närgången och visar sig varje dag när vi är ute. Ibland dyker den emot oss och fladdrar runt som en riktig tok. Kajsa har också sett hur den håller på. Det är en stor nässelfjäril med vackra ståtliga vingar i skarpa färger. 

Idag när jag berättade för mina grannar om fjärilen och min kunds historia då kommer fjällen rakt emot mig och sätter sig på min höft!!!!!!!! Inför alla!!!! Jonas stod bredvid också. Sen satte den sig på min fot. Sen min rygg. Inte på någon annan utan endast på MIG!!! När alla stod där och lyssnade på min berättelse. 

Jag hade precis sagt att det säkert är mormor för pappa var flygrädd så han borde inte bli fjäril. Så kom den!!! Och stannade bra länge på mig trots att jag pratade och rörde på mig. 

Jag blev ganska ställd av den situationen men det kändes fint och jag kände mig privilegierad. 

Har många starka upplevelser som denna som har hänt mig efter pappas bortgång. Nångång kanske jag berättar öppet om dessa. Men inte än. Det är väldigt personligt och det finns många där ute som desperat vill ha vetenskapliga förklaringar och därför provoceras av historier som den här. 

Men jag är övertygad utan minsta tvivel. Jag får signaler ibland som får mig på fötter och som gör mig stark. Samma sorts styrka som pappa alltid har gett mig genom livet. Idag var en kämpig dag, det vet både Jonas och mamma. Att få en sån signal idag var otroligt stärkande.