Åh fy vilken deppig dag jag hade igår. Sen har jag haft en riktig skitmorgon som fått mig att tvivla på allt med mig skälv typ.
Hannes är såååå pappig nu och det är verkligen jättejobbigt. I morse började han grina så fort han vaknade och insåg att pappa var borta (på jobbet). Sen grinade han konstant i två timmar så jag höll på att bryta ihop jag också. Jag ringde Jonas och grinade av frustration och då åkte han hem på lunchen kl 9.
Så fort Hannes såg Jonas så blev han glad och började skratta!! Så provocerande! Med mig var han helt förstörd. Arg, förbannad, ledsen. Kastade saker, skrek, slogs...
Jag trodde nästan han var sjuk eller hade gjort illa sig eller nåt för INGET tröstade i TVÅ timmar!!!!! Så bara ser han Jonas och SKRATTAR?????? Åååååååååaaaaaaaah!!!!!
Vad ska jag göra? Mitt i allt annat deppigt så är jag nu världens sämsta förälder också?
Åh men fy vad jobbigt :-(. Men som alla andra kommer säga till dig så är du såklart bästa mamman! Det är jag övertygad om! Vi har det tvärtom, eller har haft i perioder och det har varit riktigt jobbigt för Pär vissa gånger. Jag kan bara föreställa mig.
SvaraRaderaHannes älskar mamma sin och tycker att du är den bästa mamman, med all säkerhet!
En sån period hade Mejja i somras oxå. Det var bara pappa som gällde och så fort jag skulle göra ngt med henne började hon grina och slängde sig efter Andreas. Det var skit jobbigt! Kändes verkligen som hon inte tyckte om mig och inte ville vara med mig, jag satt och grinade över det flera ggr. Men nu har det gått över, nu är det den som hon är med mest som går bäst fast det är inte tvär nej åt andra hållet heller. :)
SvaraRadera