Fri

Måste bara få skriva en grej. Ord som är befriande att skriva för mig och säkert ganska skönt att läsa för vissa av er.

Jag är fri från sorg. Jag är klar nu!

Jag saknar och det får jag räkna med att göra hela livet men jag har sörjt färdigt. 

Som när man varit täppt i näsan länge. Plötsligt en dag upptäcker man att andningen är normal igen. Utan att veta hur eller när det hände.

Jag märkte det tydligt när Carlos och Jeanette var här. Sen har jag provat säga det högt till mina närmaste för att se hur de reagerar. Och nu kan jag säga helt öppet att det är så. 

Jag har ridit ut stormen och blev starkare på vägen.