Men nu vet jag inte...
Nu under de åren jag föder barn och härjar på så är det inte ens möjligt. Äter ju mediciner och har järnbrist. Men även sen är jag osäker.
Min blodgrupp passar bara de som har precis samma som mig. Och dessutom har jag en kropp som inte tål så mycket.
Igår lämnade Jonas blod. Han har en blodgrupp som passar ca 75% och hela 159 i järnvärde trots att han lämnat blod några gånger! Men igår fick Jonas blodtrycksfall och de fick avbryta. Han svimmade typ. Jonas blev skärrad såklart och tyvärr fick de kasta hela påsen med blod för det saknades två ynka matskedar för att påsen skulle vara "godkänd".
Ja. Det är inte helt lätt.
Både jag och Marcus lämnar blod! Känns skönt att veta att man gör nåt bra för nån, att man kanske är med och räddar någons liv. Men det ska självklart kännas bra till 100%, annars finns det annat man kan göra för att hjälpa till, tex skänka pengar till forskning, ge bort kläder till bättre behövande.... Man gör det man känner sig bekväm med, utan något tvång!
SvaraRadera