Jag behöver sömn.
Igår var jag tydligen ganska nedstämd utan att själv begripa det. När Jonas kom hem från jobbet klockan fem somnade jag och sov tills han väckte mig klockan åtta. När jag vaknade kände jag mig som en ny människa. Jag blev nyförälskad i både Hannes och Jonas. Nyförälskad i livet. Att lägenheten är totalt obeboelig pga allt bråte och alla flyttkartonger gjorde mig ingenting. Då förstod jag hur dåligt jag hade mått under dagen. Jag var i en dimma och pratade knappt med Hannes som roade sig själv tur nog. Jag var osminkad, o-borstad och gick runt i ett par fula mysbyxor hela dagen. Gick inte ut och pratade inte med någon i telefonen.
Idag känner jag mig också nedstämd. Jag står inte ut att vara hemma själv en dag till om jag bara ska sitta här i soffan och glo ut över kaoset som råder. Jonas har tagit på sig kvällsjobb också dumt nog. Jag skulle ta bilen ut en sväng idag men den var proppfull av garderobs-inredning så det gick inte. Hannes är otålig och sömnvägrar idag... så jag känner inte för att åka tunnelbana heller.
Nätterna börjar kännas på ordentligt. Det är verkligen andra bullar att sköta nätterna ensam.
Jag behöver verkligen sömn!!
Sömn är verkligen ovärderligt. Se till att sova på dagarna om du kan. Själv har jag jättesvårt för det. När Irma sover och på kvällarna brukar jag "passa på" att röja hemma, eller duscha eller nå annat onödigt istället för att sova. Mycket dumt!
SvaraRaderaSnart blir kaoset hemma bättre också och ni bor i ert fins hus istället. Och vi kan ta promenader med vagnarna eller fika eller ta tåget till Sundsvall eller Gävle och shoppa loss en dag!