Min graviditet - liten sammanfattning

Man glömmer väldigt snabbt hur man mått, vad man känt och hur det har varit att vara gravid tycker jag. Jag tänkte försöka sammanfatta någorlunda medan det är lite färskt i skallen åtminstone. Från vecka 18 eller något sånt så har jag ju bloggen att titta tillbaka i men det kan ändå vara kul med en sammanfattning.

* Tog ett gravtest som visade positivt den 2a december kl 19.00. Hur jag upplevde detta har jag skrivit om i ett blogginlägg som finns att läsa HÄR!

*Valde barnmorska och hade hört att Mama Mia på söder skulle vara bra. Det ligger precis mellan mitt jobb och hemma så Mama Mia fick det bli.

*Gjorde ett tidigt ultraljud 21a december för att veta vilken vecka jag var i. Det var skithäftigt och pluppisen var bara en liten böna som man såg hjärtljuden på. Då var jag i vecka 7. Vi skickade ut bilden till våra familjer och var såå stolta över vår lilla böna.

*Julen närmade sig och jag mådde skit. Jag var gräsligt trött och mådde illa av konstiga saker. Julbord visade sig bli det som triggade igång illamåendet. Överallt såg jag julskinkor och blotta tanken fick mig att kräkas. En gång kräktes jag i en gränd på väg till jobbet. En "slamtömning" på gatan gav ifrån sig en vidrig doft som satte fart på mitt illamående.

*Vintern var väldigt jobbig. Jag hade feber tio dagar i sträck och gick till doktorn som sa att det kan bli så för vissa gravida. Vi hade vatttenläcka hemma i tre månader så jag hade annat att tänka på än att jag var gravid.

*I början av året fick jag besvär med daglig migrän. Det var nog det värsta under graviditeten. Barnmorskan sa att ett fåtal har otur och drabbas av detta. Det kunde bero på ökat blodmängd och andra saker. Hon sa att "illamående drabbas ungefär 95% av... daglig migrän talar man inte om för det är bara ca 5% som råkar ut för detta". Typiskt tänkte jag. Att vara gravid verkade inte vara min grej. Jag tyckte mest att det var jobbigt och att det inte alls levde upp till mina förväntningar. Jag blev en aning nedstämd men tack vare allt kaos runt om oss så gick veckorna jävligt snabbt och mitt fokus hamnade på andra saker.

*På Brunbjörns födelsedag 2a mars gjorde vi vårt ultraljud!! Då var jag i vecka 18. Det kan du läsa om HÄR! Det var en fantastisk upplevelse. Jag började smått ta till mig att jag ska bli mamma. Allt blev mycket verkligare och kändes inte lika främmande längre. Jag och Brunbjörn fick tårar i ögonen av att se vår lilla kille.

*Första sparkarna kände jag på kvällen samma dag som ultraljudet. Barnmorskan sa att jag borde känna sparkar eftersom moderkakan låg bakåt och lilleman var mycket livlig. Det var som att jag äntligen fattade vad jag skulle känna efter och var detta skulle kännas för barnmorskan hade helt rätt i det hon sa.

*I vecka 19 började jag må skitbra!! Det är så jag minns hela min graviditet men när jag sammanfattar så minns jag att första tiden var väldigt jobbig. Jag hade börjat känna av foglossning men den smärtan var lättare att leva med än illamående och migrän som gjorde mig sängliggandes.

*I mars när jag var i vecka 20 fick jag influensan. Det var fruktansvärt och slog ner mig totalt. Mina blodvärden rasade och jag tappade vikt. Jag hade skuldkänslor mot bebis över att jag inte kunde äta och att jag åt så mycket tabletter men det var inget att göra något åt. Det tog tid att hämta igen mig efter detta och var en ganska jobbig tid även efteråt. Här började jag äta järntabletter som jag ätit hela tiden sedan dess. Mina järnvärden börjar sakta klättra uppåt men är fortfarande långt ifrån så som de var innan influensan.
Jag gjorde allt jag kunde för att öka mitt järnvärde. Jag åt persilja som smågodis, leverpastej och kött. Jag fick en järngryta från mamma som jag kunde laga mat i och jag kämpade på med äckliga järntabletter (Niferex).

*Influensan gav mig dessutom foglossning from hell. Hur jag upplevde detta kan du läsa om HÄR! Idag är jag sjukskriven på deltid pga foglossningen då det inte funkar att stå så mycket på jobbet i samband med smärtor i bäckenet. Jag får gå långsamt och ibland känner jag mig som hundra år.

*Sista helgen i mars vände det dåliga efter en helg i Leksand. Det kan du läsa om HÄR! Livet blev ljusare igen tack vare våra vänner Malin och Tommy och sen dess har jag varit positiv genom hela graviditeten. Första halvan av min graviditet är som ett luddigt minne som gick i en rasande fart. Jag hade en hel del olycka i livet den perioden som krävde min uppmärksamhet.

*I april hade jag mycket att hämta igen. Här började min bebis-lycka och jag ville köpa saker och bara prata om bebisar heeeeeela tiden. Vi beställde barnvagn, babyskydd, säng, skötbord, kläder... Jag började söka mig till andra mammor och gravida och blev helt insnöad. Den här tiden var viktig för att jag skulle känna lycka över situationen. Jag behövde överrösta allt annat och bara tänka på mig, brunbjörn och bebis.

*I maj började min mage röra sig väldigt kraftigt!!! Jag blev chockade över vilka former magen kunde få och vilka kraftfulla rörelser lilleman kunde göra. Möblerar han om där inne?? En film på detta kan du se HÄR!

*I juni började det bli tungt att vara gravid. Jag blev sjukskriven på deltid. Värmen kom och min kropp började värka. Det gör mig inte så mycket. Jag tycker jag har haft en väldigt enkel graviditet i alla fall så att jag blir trött och får ont i slutspurten gör mig absolut ingenting. En förkylning har gjort att mina blodvärden känns sämre igen och jag vill helst bara sova sova sova. Först nu känner jag mig begränsad att vara rörlig och aktiv.

*Återigen har vi haft massor som hänt runt om oss. Vi har köpt hus, sagt upp oss, börjat sälja lägenheten m.m så graviditeten har fått väldigt liten uppmärksamhet. Nu är både jag och Brunbjörn taggade att förbereda oss på förlossningen. Jag har slutat oroa mig och känner mig redo att möta det som väntar. Vi har provkört till sjukhuset, monterat fast bilbarnstolen i baksätet, börjat läsa böcker tillsammans och snart är det dags för föräldrautbildning.