Det ofrivilliga godiset

Vi har en son som uppskattar mat och godsaker. Vi har dock medvetet låtit bli att introducera godis och läsk eftersom vi bara ser nackdelar med dessa två sockerbomber. Jag tror och hoppas att de som är i Hannes närhet respekterar det och följer våra önskemål. 

Däremot det där ofrivilliga godiset... Hur gör man?! 

Ikväll åt vi på pizzeria. Inte världens bästa det heller men eftersom VI vet att Hannes äter all sorts annan mat så tycker VI att det är okej att festa till det lite ibland. Men så kommer servitrisen fram och sticker en klubba i handen på Hannes. Om motivet var att han skulle få den om han åt ordentligt så kan jag säga att det fick motsatt effekt. Han vägrade äta mer mat. Efter två tuggor. 

Lyckades rädda situationen och han åt nån tugga. Tills puzzabagaren stod och viftade med en ny klubba mot Hannes. Vi sa "tack men han har redan fått". Och Hannes sa "tack men jag har redan fått!" till pizzabagaren. Hihi. Då var han allierad med oss. Han frågade inte mer om godis och vi klarade oss ännu en oförutsedd godis-situation.

Men allvarligt, jag fattar inte grejen med att ge godis till barn. Framförallt inte barn som inte visar några som helst behov av det. 

I en situation där alla dricker läsk kan jag förstå att barn också vill ha det. Då är behovet att det ska vara rättvist och lika för alla. Så länge de inte har smakat läsk så kan inte behovet av läsk i sig finnas. 

Vi löser det med att alla i familjen dricker bättre alternativ hemma. Samma med efterrätt - om vi äter så får Hannes äta. Om han inte får äta så avstår vi också. 

Det funkar bra för oss. Tills människor står och viftar med godis utan att ens ställa frågan först. Hur gör föräldrar till barn som har allergier i såna situationer?! 

När vi frågade Hannes vad han ville äta idag så svarade han "grönsaker och majs". Så det går att vara godisfri med det är svårare i vissa situationer.