Tåget på räääälsen

Idag har Hannes äntligen fått åka tåg. Han har varit så fundersam över allt det där med att åka tåg sen jag började plugga på distans med alla tågresor det har inneburit senaste tiden. Så idag fick det bli åka av!

Jag tog ledigt från pluggandet. Hannes fick ledigt från dagis och mormor följde med som sällskap och som en hjälpande hand. 

Vi åkte genom tunnlar och stannade för tågmöte. Åt frukt och köpte biljett. 

I Sundvall åt vi en lunch som inte förtjänar nån närmre presentation då personalen fräste åt Hannes och maten smakade skit. 

Men sedan gick vi i gångtunnlar med musik och kollade på fiskar och kaniner i djuraffären. Hannes fick ett minne av resan från mormor i form av en sagobok. Den var så spännande så vi fick chansen att kika i en klädaffär medan Hannes satt och bläddrade fashinerat. 

Sedan åkte vi hem. Jag och Hannes tog ett bad tillsammans och sen slocknade jag på soffan. 

Energin är inte vad den en gång varit. Att vara gravid i sjunde månaden och på utflykt med en 2,5 åring... det är en utmaning. 

Kanske var sista gången som vi gjorde något sånt här tillsammans innan bebisen kommer. Jag kommer minnas den här utflykten och är glad att mormor tog några bilder. Blir lite blödig när jag tänker på att mitt hjärta ska delas av en annan snart... Kommer det finnas lika mycket kärlek att ge? Hannes är ju min sol. Antar att det är funderingar som kommer i det här läget.